Visst, de var en outsider på förhand, men när lottningen släpptes var det nog ingen som vågade tippa att Mathias Gavelin och Simon Yitbarek skulle skriva in sig i SPT-historien genom att ta sin första titel.
Dels för att paret är nytt. Yitbarek har precis klivit över och blivit forehandspelare. Och 25-årige Gavelin har ju mest spelat padel för att det är roligt.
När de dessutom lottades mot tävlingens stora favoriter, Simon Vasquez och Adam Axelsson, så var det en uppgift som egentligen inte ska vara möjlig.
Men när de skrällde rejält i kvartsfinalen var det som om det inte fanns några hinder svåra nog kvar. I semifinalen slog de stockholmskompisarna Max Björkman och Victor Forsberg i raka set och i finalen väntade rutinerade Pablo Figueroa och Johan Fors.
På förhand en öppen historia, där Figueroa var enda spelaren som tidigare vunnit en SPT. Men när matchen väl började var det Gavelin och Yitbarek som gjorde precis det de gjort tidigare i turneringen: satte högsta fart från början.
Första set flög iväg till 6-1 och det var verkligen klasskillnad. Sett till antal vunna poäng vann Gavelin/Yitbarek med 27-13…
I andra set blev det betydligt jämnare och lagen följdes åt hela vägen till tiebreak. Där följdes lagen åt till 3-3 i sidbytet.
Ett minibreak gav Gavelin och Yitbarek 5-4 och egen serve, alltså ett läge att serva hem hela titeln.
De fick en matchboll och på den fick Gavelin ett drömläge att smasha in den, men blev för ivrig och blev utkontrad. Men i stället kunde de ta nästa boll och vinna tiebreak med 7-5.
Det finns mycket att reflektera över efter den här finalen. Bland annat måste vi slå fast att Yitbarek har alla förutsättningar att bli en sensation som forehandspelare. Hans rörelsemönster och fysik är fenomenalt, vilket gör att det krävs enormt mycket för att slå ut honom.
Och vad ska vi säga om Gavelin? Utan tvekan tävlingens stora sensation som fick sitt definitiva genombrott. Det var en fröjd att se hur moget han spelade och att han hela tävlingen igenom hade både tålamod och rätt slagval när han sattes i svåra situationer.
Kanske är det rent av dags att överväga en riktig padelsatsning för talangen från Järfälla utanför Stockholm.
En annan detalj som måste nämnas är att tre av fyra herrlag i semifinal var renodlade Stockholmslag. Det har aldrig heller hänt förut. Det har dröjt länge, men nu är huvudstaden på väg att kunna bli padelhuvudstad också.
Johan Håkansson
