Att möta Juan Lebron och Ale Galan i de första omgångarna är inte lätt. Världsettorna testar ofta saker och har svårt att hålla fokus genom hela matcherna. Därför ska man inte dra allt för stora slutsatser av siffror, även om det var lätt att fara iväg i patriotiska känslor när Windahl och José Solano breakade stjärnorna flera gånger.
Men 6-3, 6-3 var precis så stabilt som det låter. Ändå fanns det massor att glädjas åt.
Framför allt att se hur obehindrat Windahl både rörde sig och spelade.
I parets första match igår såg det stundtals lite stabbigt och osäkert ut. I dag var han ett lejon på banan, täckte ytor och var hungrig på nät.
Windahl och Solano gick från 0-3 i första set till att breaka tillbaka fram till 3-4. Sedan kom en kostsam volleymiss av Windahl fram till 3-5.
I andra set följdes lagen åt till 3-3 innan världsettorna tryckte gasen i botten.
Det är svårt att avgöra vilken nivå Windahl och Solano ligger på just nu. Förmodligen har de gjort bättre tävlingar där de tvingats föra matcherna. Nu handlade det mer om att överleva i ett furiöst tempo och att hela tiden ligga på halvchans. Det är på sätt och vis lättare.
Men ändå är det häpnadsväckande att Windahl kan spela så pass bra padel med tanke på hur lite träning han faktiskt har in i den här säsongen.
Vilket naturligtvis bådar gott. Windahl själv tror att han i år kommer att vara på en ännu högre nivå än ifjol – och av det vi har fått se i Doha finns det ingen anledning att betvivla det.
Johan Håkansson
