Windahl började ju sin seriösa padelresa bredvid Vasquez och paret vann tämligen omgående SM 2017. De ansågs vara Sveriges bästa lag fram till dess att paret separerade. De båda spelade en hyperoffensiv, men ganska enkelspårig, padel där de attackerade nätet i varenda tänkbara situation.
Vad jag har förstått var det en del gnissel där inbördes, men officiellt var förklaringen att de båda ville spela en del med nya medspelare för att utvecklas mera.
Oavsett vad som är den exakta sanningen så kan man lugnt säga att de båda har utvecklats. De besitter nu en helt annan repertoar och kan spela padel på så många olika sätt.
Det Daniel Windahl visade upp under Euro Finans Invitational var padel på en nivå där svenskar inte varit. Han stod upp fullt ut mot spelare som befinner sig bland de 50 bästa i världen.
En prestation som Vasquez följde upp i Stockholm med ett spel på ungefär samma nivå. Dels i SPT:n, men framför allt i FIP-turneringen där han utförde sin roll perfekt, inte minst i segermatchen mot Miguel Yanguas och Ivan Ramirez som tog honom och partnern Javi Garrido till kvartsfinal i FIP Gold i Stockholm.
Windahl och Vasquez är helt enkelt Sveriges just nu bästa padelspelare. Som jag bedömer det har det dessutom uppstått ett ganska tydligt glapp till de övriga svenska spelarna.
Det är det faktumet som gör att jag tycker att de båda borde ge det ett nytt försök att spela tillsammans. Sveriges två bästa spelare borde helt enkelt paras ihop.
Dels tror jag att paret hade klarat sig riktigt bra på WPT, där båda nått första omgången av previa med nuvarande partner.
Men vi har dessutom ett EM som stundar och om jag vore förbundskapten Jonas Björkman hade jag inte tvekat ett ögonblick på att spela Windahl och Vasquez. Dels i lagmatcher där det känns som att det passar – men även i det individuella. Det är på pappret den konstellation som skulle ha bäst förutsättningar att lyckas gå långt.
Johan Håkansson
