Det pratas mycket om hur vi ska skapa bra förutsättningar för våra barn och ungdomar. Snacket går om hur vi måste starta upp fungerande föreningar, locka till oss ideella ledare och utbilda dessa så att de på bästa sätt kan vårda det som är vår framtid inom sporten.Våra barn/ungdomar måste introduceras till padel tidigt och padel måste bli mer tillgänglig och med detta sagt så är det en bredare föreningsverksamhet som vill till. Jag håller med om allt detta men jag har de senaste dagarna insett att det finns en grupp till utöver barn/ungdomar som skriker efter en förening.
Den 10/2 fick vi ett besked från Skatteverket som godkände oss som förening (registrerat organisationsnummer) och detta efter enormt mycket pappersarbete. Att starta upp en förening är ett heltidsjobb i sig. Först måste man hitta människor som vill vara med i en styrelse och för mig är det viktigt att det är rätt människor. Att vara drivande i processen att starta upp något som i framtiden kommer att handla om mycket ideellt arbete kräver att jag:
1) Går ihop med de människor jag ska driva föreningen tillsammans med.
2) Att vi drivs av samma visioner och kan jobba mot samma mål.
3) Att alla är införstådda med att detta inte är något åtagande som vi någonsin kommer att tjäna några pengar på.
När styrelsen var på plats och alla var överens påbörjades nästa steg med att anta stadgar, genomföra ett bildande möte, hålla i ett konstituerande möte osv… Möten, papper, mer papper, möte igen och en massa ansökningar till höger och vänster. Ganska tungrott och jobbit arbete men så värt det för vad har hänt nu?
Jo, vi har en förening som jag de första dagarna pratade med lite folk om i hopp om att värva någon medlem. Trodde kanske att jag skulle få ihop 5-8 st men ack vad fel jag hade. Snacket har börjat gå, folk här av sig och vill bli medlemmar och inte bara det. Många vill tävla för oss. Nu pratar vi om oss ”vanlisar” som spelar C och B klass. Vi pratar inte om någon elit och vi erbjuder inte våra medlemmar något extra för att komma till oss men trotts detta så fylls vårt medlemsregister på med nya medlemmar varje dag och gruppen av tävlingsspelare blir större och större. Till helgen är det tävling i Skurup och som det känns nu kommer vi att fylla hallen med våra spelare.
Att på såhär kort tid lyckas få folk att vilja vara en del av oss måste vara ett bevis på att det finns ett skriande behov av att få tillhöra en grupp. Att få vara en del av något större och att få ingå i en gemenskap med andra likasinnade trots av vi varesig är proffs eller barn/ungdom är fantastiskt.
Jag har funderat en del på det här med hur man ska locka till sig medlemmar och jag har kommit fram till att jag inte vill att vi ska locka. Jag vill att vi bygger en klubbkänsla på egen vilja och inte för att vi är den klubb som erbjuder våra medlemmar de bästa förmånerna. Jag vill inte heller sätta upp regler som jag vet att en del gör där man kräver att folk tävlar för just dem om de deltar i någon träning i en speciell hall/akademi. Jag tror inte på det. Om jag jobbar på ICA men de inte har en viss vara i sitt sortiment måste jag få möjligheten att handla varan på Coop utan att min arbetsgivare blir arg och ser mig som en förrädare. Men jag kan se över mitt sortiment och funder på om det är värt för mig ta in varan i min butik precis som Coop har….
I skuggan av alla föreningar som jobbar för att bygga morgondagens stjärnor (barn/ungdom) rullar vi nu vidare med målet att bygga morgondagens veteraner 👊🏻
Nej, vi kanske aldrig kommer spela något SM eller VM men vi kommer ha skönt häng i hallen, gott kaffe efter spel och en jäkla gemenskap som bygger på engagemang, samhörighet och strävan efter att få vara en del av något större.
Heja oss 👏🏻
Anna, stolt medlem av PDL United Club Lomma
