Krönika: Därför ska vi inte vara förvånade över förlusten

Paquito och Lebron är utslagna och frågan är om vi ska vara förvånade? Svaret är nej. De problem som nu uppstår var helt enkelt oundvikliga.

Såklart drömde vi om att de skulle ta sig till semifinal och där få ställas mot Ale Galan och Fede Chingotto. Ett sånt möte hade haft så många kittlande ingångsvärden att det både hade räckt och blivit över.

Nu blir det inte så. Efter en lång och fysiskt krävande match stod Paquito och Juan Lebron som förlorare mot Coki Nieto och Jon Sanz (samma lag som Windahl och Solano var så nära att slå ut) med 5-7 i avgörande set. Allt tog slut efter två riktigt korkade smashar av Lebron.

Men de kan vi faktiskt bortse ifrån för det är inte där det här parets problem ligger. Lebron kommer resten av sin karriär ta märkliga beslut på banan och det är helt enkelt hans partners får leva med.

Nej, anledningen till att dessa superstars blev nedbrottade till sist av ett högst kompetent motstånd är för att Paquito och Lebron är två helt olika spelartyper som vill spela padel på olika sätt och som nu fick upptäcka den hårda vägen att det kommer att ta tid att få ihop det här.

Förenklat kan vi säga att Lebron de senaste åren har ägnat sig åt blitzkriegpadel. Tillsammans med Galan utvecklade han ett helt nytt sätt att spela försvar på, snabbare och mer offensivt än någon tidigare hade sett.

De båda satte i system att sätta motståndarna i svåra situationer, antingen med droppar eller hårda slag, och sedan snabbt attackera nätet.

Förmodligen är ingen bättre på det än just Juan Lebron.

Problemet är att Paquito är ett annat djur. Hans försvarsspel är verkligen av den gamla skolan där han till varje pris vill dra ner tempot och gärna låta bollen gå många gånger över nätet. Han är en av världens bästa lobbare och det är så han måste spela padel. Tar du bort lobben från Paquito så är han faktiskt en ordinär spelare.

När det kommer till att droppa, spela snabbt och attackera nätet finns det minst 30 backhandspelare i världen som är bättre lämpade.

Jag såg ett filmklipp figurera på Instagram där Paquito, Lebron och tränaren Ovide är högst oense om sakernas tillstånd. Jag bad att få det översatt och inte oväntat fick jag höra att det handlade just om tempot i spelet.

Lebron ville att de skulle attackera nätet hårdare. Paqutio var inte alls lika sugen. Och mitt emellan satt Ovide och försökte få Lebron att förstå att han nog måste tänka om.

För så är det. Om det här projektet ska bli lyckat krävs det att Lebron lyckas ändra hela sitt sätt att tänka och spela padel. För alternativet – att Paquito på ålderns höst (nåja) ska förvandlas till en Galan – finns inte. Han har varken snabbheten eller slagen för att ge sig in i virvlande volleydueller.

Nej, det är Lebron som måste anpassa sig till Paquitos förhållandevis långsamma padel och det finns absolut ingen garanti för att det kommer att lyckas. För det kommer garanterat att skapa frustration hos Lebron när han märker att några av hans bästa vapen är tämligen verkningslösa nu. Bland annat är han en mästare på att vända motståndarens bandeja till en livsfarlig dropp. Med Galan gav det massor av poäng. Med Paquito ger det inte alls samma effekt.

Om paret redan har allvarliga diskussioner så ser jag egentligen bara två tänkbara vägar på några tävlingars sikt.

Antingen lyckas Lebron spela Paquitos spel med mycket lobbar och mer tålmodigt arbete för att ta nätet. Eller så tröttnar han och avslutar samarbetet.

Samtidigt ska Nieto och Sanz ha all respekt för sin insats. De gjorde verkligen, efter sina förutsättningar, en perfekt match och lyckades utnyttja de luckor som ännu finns hos superstjärnorna.

Johan Håkansson

Facebook Instagram Twitter LinkedIn Skicka meddelande Kopiera länk