Någon gång den här månaden ska Euro Finans och Svenska Padelförbundet träffas för ett möte. Kanske sker det digitalt – kanske fysiskt. Det är ingen vågad gissning att det oavsett form blir ganska frostigt.
Euro Finans gick nyligen ut och presenterade sin nya tour. En tour som ska spelas över hela säsongen och som har knutit upp elva av Sveriges absolut bästa spelare.
Detta sågs såklart av förbundet som en utmaning och ett direkt hot mot deras eget flaggskepp – Swedish Padel Tour.
Inte minst då Euro Finans tour inte tänker ta någon direkt hänsyn till SPT när de sätter sitt schema, utan i stället koordinera sina tävlingar mot World Padel Tour samt FIP-tävlingar med WPT-poäng.
Förbundet är nu rädd att toppspelarna ska fly SPT. Den rädslan är inte svår att förstå. Man har precis presenterat en ny sponsor för touren och skulle stora delen av eliten försvinna så tappar SPT både sin status och dragningskraft.
Men lite oroväckande har denna rädsla lett till att man nu verkar vilja tala maktspråk. Det är en stig att vandra som inte är ofarlig.
Förbundet förstår att SPT:s stora konkurrensfördel är att den ger rankingpoäng och nu verkar man vara helt inne på att just rankingpoängen ska vara avgörande för vilka som ska spela i landslaget.
Med andra ord: de spelare som står över SPT kan glömma den blå-gula tävlingsdressen.
Jag kan förstå instinkten, men ser direkt en rad problem med den här hållningen.
För det första tror jag att förbundet är i större behov av att våra allra bästa spelar i landslaget än tvärtom. Ett landslag utan våra bästa blir inte helt enkelt att skapa intresse kring.
Dessutom kan vi inom en snar framtid ha en rad lovande spelare som bor och verkar i Spanien. Ska de ändå tvingas hem till SPT-tävlingar för att vara landslagsaktuella, eller ska det utgå diverse dispenser? Och vilka ska i så fall få dispens?
Rankingpoäng har aldrig tidigare varit avgörande för landslaget. Förbundskaptener har haft friheten att helt enkelt ta ut det lag de tror har störst chans att nå framgång. Och så måste det ju få vara. För dels är en rankinglista aldrig helt rättvisande. Vissa kanske väljer att spela SPT-tävlingar med spanjorer – andra kanske väljer att spela med sämre medspelare än sig själv.
Om förbundet väljer att ”straffa” elitspelare som prioriterar bort SPT väljer man en konflikt som jag absolut tycker att man bör undvika. För det handlar i så fall om spelare som kommer att satsa hårt mot WPT och som har som mål att ta svensk padel vidare.
Jag har full förståelse för att förbundets styrelse hamnade i svårmod när Euro Finans presenterade sina planer. Det är självklart ett slag i ansiktet att självaste huvudsponsorn drar igång en egen tour.
Men att skapa en konflikt i detta läge är verkligen ingenting som gynnar svensk padel.
I stället bör förbundet tänka ungefär så här:
Först idka självkritik och se till vad man själva har gjort för misstag som har lett fram till den här situationen. Sedan kavla upp ärmarna och helt enkelt skapa en SPT som är så bra och lockande att alla toppspelare VILL spela där. Den ska vara så attraktiv att den drar spelarna till sig. Detta i kombination med god dialog borde lösa eventuella problem.
För förbundets ordförande Tomas Andersson har faktiskt glömt den största konkurrensfördelen av dem alla: SPT är på riktigt.
Jag utgår ifrån att folk även i fortsättningen drömmer om att få se Cayetano Rocafort och Simon Vasquez spela tillsammans och att de utmanas av Sveriges bästa spelare, ibland i par med spanjorer.
Euro Finans tour är något annat. Det är en konstrukton där arrangören parar ihop lag som ska mötas över en säsong.
Det kan säkert bli intressant det också. Men är mer att betrakta som en show.
När partnerna nu i januari har sitt möte hoppas jag att konstruktivitet står som paragraf 1, 2 och 3 på möteslistan. För svensk padels skull bör förbundet och dess huvudsponsor hitta bästa tänkbara väg framåt tillsammans.
Johan Håkansson
