I våras när coronan kom och restriktioner infördes så fortsatte jag spela padel som om inget hade hänt. Idrott var ju bra för hälsan och smittan i Västervik var på en väldigt låg nivå.
Sedan dog Adam Alsing. Det är klart att fick mig att börja fundera men jag tänkte ändå att något bakomliggande fanns säkert. Sedan har man läst om att många unga blev dåliga i sjukdomen. Har ändå tänkt att detta händer inte mig. Dödstalen och antal sjuka minskade och själv började jag tänka mindre och mindre på pandemin.
Under våren så exploderade padel i Sverige och många som blivit permitterade kunde spela på dagtid. Jag träffade en kille från Norrköping under en tävling i höstas som varit permitterad sen mars. Han spelade två timmar varje dag. Min arbetsplats införde restriktioner direkt och vi har delat in hela jobbet i zoner och undviker personlig kontakt i den mån det går. På planen tackar vi varandra för god match med racketarna och ingen fysisk kontakt mellan medspelare. Handsprit har funnits i hallen men har nog använts mindre och mindre tror jag.
Nu under hösten så har vi sett hur region efter region inför nya hårdare restriktioner men tolkningen av vad som gäller verkar svår och många vill se padel som helt tillåten och att fysik kontakt inte sker och om den sker så inte mer än under 15 minuter. Spelaren är försiktig och kommer till hallen precis innan match och går hem direkt. Hallarna ökar säkerheten rejält och stänger omklädningsrum med mera. Padel är ju den bästa drog jag råkat ut för och man vill ju mer än gärna ha sin beskärda dos varje vecka. Man vill ju inte tänka hur ett liv utan padel skulle se ut. Det vore ju en av de värsta mardrömmarna.
Det jag sett hittills är en smittskyddsläkare i Örebro som uttalat sig specifikt om att avråda från padelspel. Jag har ju som sagt själv fortsatt mitt spelande under hela hösten och spelat säkert fyra timmar i veckan sista tiden. Det är ju så roligt att spela och risken för att smittas är väl liten. Trots liten fysik kontakt så rör vi ju alla bollarna när vi spelar. Det är en tanke som gnagt när jag spelat.
Det blir inget lir för Pappan de närmaste veckorna.
Senaste veckorna har smittan tagit rejält fart i Västervik och i tisdags fick vi hårdare restriktioner. Efter att ha funderat lite så har jag bestämt för att avstå padel de närmaste veckorna för att kunna säga att jag bidrar med det lilla jag kan göra och helt enkelt dra mitt strå till stacken för att vi ska kunna minska andelen smittade.
Visst känns det som att det är större risk att bli smittad i mataffären men min tolkning av råden är att avstå träning inomhus och minska kontakten med människor utom min familj.
Direkt när beslutet var taget kom en inbjudan om ett riktigt bra game och reptilhjärnan sa att spela en sista gång mot dessa hade varit kanon. Efter ett samtal med padelmamman så blev beslutet att avstå och ta dessa kommande veckor till att fokusera på annat.
I dag på jobbet hade vi en diskussion några spelare emellan där jag hade min åsikt och de hade en annan om att padel var ok att spela under denna tid. Smaken är ju som baken och vi måste alla ta beslut på vad vi gör och ta ansvar för det.
Vad jag vet så är det bara en kollega till mig som också ska sluta spela. Jag har även fått en kommentar på Facbook från en som också ska sluta spela.
Någon jag brukar spela med skulle fundera. Många andra bara spelar på.
I går ställdes det planerade seriespelet in. Då blev plötsligt bra tider lediga och dessa bokades snabbt upp. Det har varit nästan omöjligt att på kort tid boka upp spel men vi får se om det lättas upp lite framöver.
Tre veckor utan padel känns ju till en början helt åt helvete men detta är en farlig pandemi. Min favoritkollega Marie sa så bra att nu finns ju möjlighet att äntligen göra lite annan träning såsom styrketräning hemma och ut och springa. Det var inte alls en dum idé har jag insett då jag är svag i bålen, vilket gör att jag ofta ser ut som en hösäck när jag smashar.
Fokus under den här tiden kommer alltså bli egen träning samt vara med min familj och finnas där för dom. Efter att dessa veckor har gått så hoppas vi att restriktionerna släpps och att smittan går åt rätt håll. Då tror jag att mitt spel kommer att vara rejält svajigt. Dock kommer jag nog att vara hungrigare än någonsin och jag kanske har fått smak på styrketräning så att jag kör både och vilket till slut kanske landar i att min padel blir bättre och jag kan spela padel i många år till.
Ingenting har varit så roligt som att spela padel. Vilka underbara människor man träffar inom denna sport. Det skulle jag säga är lika roligt som sporten. Jag umgås i dag med människor jag aldrig annars skulle hänga med.
Jag tänker även ta denna paus till att fundera över mitt eget spelande och taktik. Skickar en önskan till Padel Mundo att prata mer taktik de närmaste veckorna. Ta hand om er och så hoppas vi att den här skiten börjar vända snart så vi kan återgå till vårt vanliga liv. Vamos.
//Padelpappan
