WPT! Ja, ni ser rätt. Tankarna är verkligen riktade mot World Padel Tour nu. Fasen, det är inte långt kvar. Tänk att det var ett helt ÅR sedan jag fick spela på WPT. Känslorna är sådär kittlandes bra. Jag tycker att jag har stått upp bra när jag har spelat där tidigare. Men nu känner jag själv att jag har snäppat upp ett par nivåer till.
Känslan är lite euforisk bara av att komma in i ”WPT-bubblan” igen. Ska verkligen bli riktigt skoj.
Innan det bär av till Madrid för en veckas träning på M3-akademin, ska vi också spela SPT Nybro. Förväntningarna är ju som vanligt höga och vi går såklart in för att vinna. Det blir samma par som spelar den här gången och alla är redo för krig.
Tror både jag och Calle kommer rätta till lite i vårt spel där vi får framhäva våra styrkor. Hallen vi lirar i har lite lägre tak (vad jag hört) som tillför lite mer fart i spelet. Men oavsett var vi spelar är det nya saker att ta hänsyn till. Tycker det är blivit lite för känsligt i Sverige, att det ”måste” var 9m för att kunna spela ”padel”. Det kommer alltid finnas något att ta hänsyn till: blåsten, taket, bollar, hög höjd eller värmen. Det handlar om att anpassa sig och sitt spel, att göra skada på olika sätt.
Men att få chansen att lira tävling igen är ju som jag kände sist, helt galet roligt. Gruppen som vi hamnade i den här gången är ju tuff. Det finns inga lätta matcher utan det är från första boll kriget börjar.
När SPTn är avklarad blickar vi framåt mot WPT. Madrid är första anhalten och tävlingen spelas på Riva Padel. Ett ställe där du kan spela på blixtsnabba banor eller helt nylagda, långsamma WPT gräs. Var du spelar avgörs av vilka matcher som blir klara. Inte mycket att be för, utan bara gå in och lämna allt där. Efter Madrid WPT kommer vi spela först en FIP-turnering i Alicante som följs av en WPT på samma ställe.
Det känns väldigt roligt att få se hur man står sig nu. Mina vapen är flera. Jag har inte bara kicken ut över tre meter att förlita mig på. Det finns mer att ta av. Jag spelar med Calle som besitter kvaliteter som exempelvis inte Cattaneo (som jag har spelat mycket med innan) har. Jag och Calle har gjort det okej i många träningsmatcher samt varit jobbiga i officiella matcher. Ska bli riktigt spännande att se vilka medel som används av de spanska spelarna mot oss. Vad gör vi som är bra som vi kanske inte har tänkt på? Det är ju lätt att det blir samma par man möter i Sverige och på så sätt lär vi oss varandra utan och innan. Nu blir det nytt motstånd.
Jag vill än en gång använda ordet euforisk, för det är det ord som kommer närmast min känsla. Ett år sedan man sist var i Spanien och man åker dit med ett självförtroende oavsett hur det går i helgens SPT. Får vi stryk 0-6, 0-6 i samtliga matcher i helgen så kanske vi inte gör det men ni fattar vart jag vill komma, haha!
Vi hörs snart igen och då kanske nerifrån Madrid eller Alicante.
DW Out
