Dags för ett nytt inlägg och låt oss gå rakt på slaget som många tycker sätter allra mest press på bollen - smashen.
Detta område är väldigt stort och det är många som kommer till mig under privatlektioner och vill lära sig bandeja (underskruv) och vibora (sidoskruv) i syfte att få död på bollen snabbare. För att göra er besvikna är just de smasharna mest till för att bygga upp poängen och bibehålla nätpositionen på grund av den eftertraktande låga studsen.
I Sverige kanske vi får poäng på dessa slag, men ju bättre spelare vi möter desto mindre poäng får vi faktiskt. Det är väl en av de saker jag börja förstå efter 1,5 år som padelspelare. Förr gick jag enbart för stenhårda smashar och försökte skruva ner bollen genom marken om det gick. Det fick helt enkelt bära eller brista. Bar gjorde det väl ofta tack vare mitt självförtroende, men hade jag mött ännu bättre motstånd hade det nog dragit iväg åt ett annat håll.
Först och främst: smashen till för att till stor del bygga upp poängen och pressa motståndarna. Ändra din mentalitet från att smashen ska avgöra varje poäng till att den ska pressa motståndarna och försök förutse att bollen kommer komma tillbaka hela tiden.
Sidan mot nätet. Böj benen för att hämta kraft. Accellerera hela vägen och landa framåt i den rikting smashen ska gå.
Så - hur lär man sig då att smasha?
Det hela handlar mycket om rytm och att vara i tid. Jag trycker på tre steg:
1) Tid: du måste stå rätt och vara i tid i förberedelserna, sidan mot nät och vänster fot fram om detta är högerhänt spelare, annars tvärtom. Sidan mot nät är viktigt för att kunna få rotation just innan träffmomentet som utgör ytterligare kraft vilket uteblir om magen är riktad mot nät. Tänk innan vilket slag du ska slå. Det underlättar väldigt mycket om man vet vad man ska göra.
2) Rytm: Man måste få den rytmiska överförseln till bollen. Från punkten du ska smasha böjer du benen för att få maximal fart (om det ska vara en hård smash) och verkligen försöka landa framåt i den riktning ni vill ha bollen. Viktigt att få med sig kroppen i smashen – det vill säga inte bara arm.
3) Acceleration: Svåraste delen enligt mig. Från sekunden du böjer benen och verkligen laddar, ska det bara accelerera.
Kraften kommer ursprungligen från benen och ju större hävarm (swing) du har i smashen desto mer kraft har du tillgång till. Sen känner vissa att man kanske inte behöver en lång sving. Men vill du ha maximalt med kraft är det här ett tips som man verkligen ska ta vara på. Böj på benen till läget du känner dig som starkast och skjut ifrån samtidigt som du accelererar med armen.
Oavsett vilken smash du ska utföra måste du fortfarande behålla accelerationen i armen. Det som händer i många fall är att armen tappar i fart och slaget får mer en styrfart än en dominant fart. Det är hela tiden personen som smashar som avgör farten och oavsett vilken smash det blir måste personen fortfarande ha en aggressiv träff på bollen. Inte i den tanken aggressiv träff som blir hårt utan mer att man vågar styra farten och inte förlitar sig på att bollen och studsen ska göra jobbet.
Vanligaste felen
De två vanligaste felen jag ser många göra är att man slår hårt när man är för långt bak i banan, eller när kroppen är på väg bakåt. En bra riktlinje är en linje mellan stolpe 2 och 3 sett från sidogallret. Från den och framåt är det bra läge att gå på kraft.
Fakesmashen är något jag också vill trycka på i det här inlägget. För att använda detta slag på bästa sätt krävs det tanke och kyla. Idén är att förberedelse ska se exakt likadan ut som om du skulle ta i för kung och fosterland. Skillnaden kommer i sista steget. Istället för att fullfölja den enorma kraften, bromsar man den och lägger över den långsamt. Funkar också bäst om man smashat hårt några gånger innan vilket förstärker motståndarens känsla att det kommer en hård smash igen.
Daniel Windahl lär ungdomarna smasha med sin pappa Jörgens specialövning: en tung boll fäst i ett starkt band som tvingar dig att inte stanna upp i svingen.
En bra övning som verkligen har fått mig att förbättra rytmen och som jag tog med mig från tennisen är min pappa Jörgens specialövning. Pappa hade alltid en medicinboll (1-2 kg max) som hängde i ett starkt band. Den här skulle jag lära mig serva och smasha med. Tack vare vikten kunde jag inte ha en smash/serve-swing som stannade upp. Vilket i sin tur gjorde att allt blev en rytmisk övergång från start till träffpunkt. Steg nummer 2 i denna övning är att man ska öka accelerationen och samtidigt göra det med ett lättare föremål, typ som ett padelrack ;)
Jag själv försöker hitta en stor variation i mina smashar som gör att jag kan lösa alla svåra och lätta situationer. Inte lätt alltid men jag känner själv att jag börjar bli mycket bättre på vilken smash jag ska använda för att pressa som mest. Detta är ju mycket tack vare all nötning jag gör i veckorna. Hade inte Erik Jönsson och Andreas Ehrnvall ställt upp så många gånger som de gjort hade jag nog inte haft denna känslan jag har i kroppen idag. Viktigt att man får använda det i spelet som i mitt fall när jag tränar i Stockholm med Simon Vasquez, Pablo Figueroa och Anton Andersson. Detta tror jag är anledningen till att jag har utvecklats, att jag har en bra variation mellan att nöta och spela.
Lycka till med allt smashande och håll i racket!
DW
