Efter ett perfekt kval ställdes Axelsson och Patniotis i första omgången mot Facundo Dominguez och rutinerade Juan Beluatti, rankade 66 och 69 i världen. Ett lag utan stora vapen men med brett kunnande och intelligens.
Första set måste betecknas som perfekt. Axelsson fick dominera med sin smash och de lyckades sätta press i alla motståndarnas servegames. Setet slutade 6-2, vilket var helt rättvist.
Men sedan förändrades matchen. Det började med att Axelsson missade två overheads, vilket ledde fram till ett onödigt break. Ett break som gav motståndarna tron tillbaka. Dessutom började de hitta en klart bättre taktik att hantera svensken, som verkligen fick massor av boll, men sällan i sköna lägen. De pressade honom i hans hörn, lobbade högt och svårt och skapade många volleydueller.
Andra set slutade 6-3 till Dominguez och Beluatti.
Tyvärr började tredje set på exakt samma sätt. Axelsson och Patiniotis blev brutna efter att Axelsson tappat två overheads och sen blivit utkontrad på en smash.
Ny uppförsbacke, således. Och det som var så enkelt i första set, att skada i returgamen, var oerhört svårt i de två följande seten.
Axelsson och Patiniotis var nära några gånger, men Dominguez och Beluatti höll sina servar på ett impnerande sätt.
Vid 5-4 i avgörande set fick de chansen att serva för matchen. Vilket de också lyckades med, tack vare lite tur på en viktig poäng.
För Axelsson och Patiniotis var det en väldigt nyttig match. En värdemätare som visade att de är där och att de kan börja slå riktigt bra lag om de höjer sig några procent.
På den här nivån kommer Axelsson att prövas på alla tänkbara sätt. Han blir allt mer kartlagd av motståndarna. Men det är också av sådana här matcher han lär och utvecklas av och får kvitto på vad som måste förbättras.
Johan Håkansson
