Känslan kring Juan Lebron och Leo Augsburger är att projektet kan ta vägen precis i vilken riktning som helst. Sammanbrott eller succé. Eller kanske både och.
I Egypten åkte de ut omgående och blev rent av nollade i det avgörande setet mot kvallaget Enzo Jensen och Luis Hernandes. Efter den mediokra fiaskoinsatsen var det många som tippade att paret trots allt skulle ge upp och gå skilda vägar. Men Augsburger var tydlig med att offentligt uttala sitt fulla stöd för Lebron och att han inte har någon tanke på att ge upp.
Och i Bryssel visade paret varför. Med snabbare banor och spel kommer de mer till sin rätt och då går verkligen ingen säker, inte ens de allra bästa i världen.
I semifinalen besegrades Ale Galan och Fede Chingotto med 6-4, 6-4 och i dagens final slog de självaste världsettorna Agustin Tapia och Arturo Coello av bara farten.
Efter ett svagt första set, som Lebron och Augsburger förlorade med 6-2, kom de ut som ett helt annat lag och när de väl fick ett break var det verkligen Lebron och Augsburger som kontrollerade matchen. De styrde spelet och Tapia och Coello fick försöka hänga med så gott de kunde.
Lebron och Augsburger tog andra set med 6-3 och fick breaket även i avgörande. Man kunde verkligen se hur de sken av självförtorende och att de kände att de befann sig i kontroll.
De gick upp till 5-2 och vid 5-3 fick de chansen att få serva för sin första titel tillsammans. Det gamet blev minst sagt dramatiskt men vid sin andra matchkoll kunde de slutligen vinna matchen.
Att slå världens två bästa lag inom loppet av 24 timmar är minst sagt en maktdemonstration.
Johan Håkansson
