Utomhuspadel är verkligen ett annat djur.
Särskilt när det blåser. Och det gjorde det verkligen i helgen. Under både lördagen och söndagen drev vinden in från sidan, vilket är särskilt svårt och ställer stora krav på spelarna.
Ibland hände det att vinden glömdes bort i stressen och då kunde lobben hamna tre meter utanför buren. Men allt som oftast gick det bra och de spelare som behärskade vinden och utepadeln bäst kunde bjuda publiken på riktigt bra padel.
Publiken, ja.
Anläggningen i Höganäs är verkligen fantastisk och det var hundratals som passade på att njuta av både elitpadel och det som erbjöds. Eftersom det fanns fullständiga rättigheter kunde publiken njuta av ett glas öl eller rosé alldeles intill banan, vilket gav en feststämning som faktiskt påminde om padelpartyna i Fiskebäckskil.
Jag älskade det. Precis så här kan padel vara. Så är borde det vara. Folkligt, festligt, fullsatt.
Till finaldagen hade arrangörerna även piffat till med både bra speaker och musik, vilket ytterligare höjde stämningen och inte blev det sämre av att Höganäs store padelson Douglas Rutgersson imponerade stort.
För Släryd var det här andra raka SPT-finalen och om inte den bedårande 17-åringen blir uttagen i VM-truppen ska jag personligen montera ner alla padelbanor i Sverige.
Inför tävlingen skrev jag en krönika om att det är på väg att hända stora saker inom svensk elitpadel. Ett generationsskifte äger rum och en ny generation är på väg att ersätta den gamla.
I helgen var tre av fyra semifinallag från just den generationen och aldrig någonsin har det varit så låg medelålder i en final på SPT.
Precis så var det även förra tävlingen och då handlar det inte längre om någon tillfällighet.
Till sist var det Twin Towers Adam Axelsson och Albin Olsson som vann en fin herrfinal i avgörande set över Rutgersson och Willys Släryd.
För Släryd var det här andra raka SPT-finalen och om inte den bedårande 17-åringen blir uttagen i VM-truppen ska jag personligen montera ner alla padelbanor i Sverige.
I damklassen blev det, precis som väntat, ”utomhusspecialisterna” Baharak Soleymnani och Ajla Behram som mötte Linnea Björk och Carla Rodriguez i finalen. Även den matchen blev inte helt oväntat lång och jämn, men det var Björk och Rodriguez som tog ännu en titel genom att vinna finalen med 7-5, 6-4.
Ett fint svar till de som tvivlat på Björk som utomhusspelare.
För mig var den här tävlingen full av positiva intryck. Jag är så imponerad av Höganäs att jag är beredd att på rak arm föreslå ett årligt utomhus-SM här – med lika stor status som ett utomhus-SM.
Plus en SPT utomhus.
Detta måste prioriteras. Med tanke på våra landslag måste svensk padel börja ta utomhuspadel på största allvar. Vi måste börja våga trotsa vädergudar och regnrisk för att lära oss att bli bättre på att bemästra den här typen av padel.
Vi kan inte ha spelare som kommer till mästerskap och ser ut som kalvar på hal is.
Förbundet ska också ha beröm för att man vågade ändra på spelordningen på söndagen, vilket gjorde att det var damfinalen som för en gångs skull fick avsluta helgen. I framtiden kanske det bör varvas varannan gång?
Om ett par veckor väntar SM och det blir spännande att se hur paren ser ut då.
Johan Håkansson
