Windahl och Javier Valdes ställdes redan i första omgången mot tredjeseedade Juan Lebron och Martin Di Nenno och det märktes tidigt att det var ett lag som inte passade särskilt bra (bortsett från deras världsklass, alltså). Di Nenno är helt enkelt en bättre variant på alla sätt än Valdes och just Lebron kan mäta sig mot Windahl på precis allt: snabbhet, styrka och inte minst slagkvalitet.
Men det fanns också tidigt tecken på att det var en Windahl på kraftig uppgång. Han såg pigg och sugen ut och gjorde inte många misstag i första set. Fram till tiebreak, vill säga. Windahl och Valdes gick från 2-5 till 6-6 och hade då en strålande period. Fyra av sina vunna games hade de dessutom tagit blankt.
Men tiebreak blev en besvikelse. Då kom plötsligt missarna. Inte minst från Windahl, vilket gjorde att det rann iväg till 2-7 utan att hinna bli spännande.
I andra set fick stjärnorna Di Nenno och Lebron bättre kontroll på spelet och när de väl fick ett tidigt break så rann det iväg. Windahl och Valdes orkade inte hålla den extremt höga nivå som krävdes för att vara med och tävla mot superstjärnorna.
1-4 blev 2-5 och till sist 2-6. Noterbart är ändå att Windahl och Valdes i andra set vann sitt femte blankgame i matchen.
Även om det blev en väntad förlust var nog det här, åtminstone i perioder Windahls bästa match på länge. Det såg ut som en nytänd svensk och med ett spel tillsammans med Valdes lovade mer än det har gjort tidigare.
Johan Håkansson
