Tyvärr kommer SM 2021 att bli ihågkommet för så mycket tråkigt. Först ett kaos, sedan en gigantisk bojkott där cirka 30 toppspelare vägrade ställa upp, därefter spelare efter spelare som böjde sig och anmälde sig ändå, utom Daniel Windahl, den bäste av dem alla. Han vägrade in i det sista att vara med på detta.
Men de krafter som drev på att utländska medborgare ska få vara med på SM vann striden. De fick se spanjoren Cayetano Rocafort kliva in i SM och i par med Simon Vasquez bli historiens största SM-favorit.
Visst, en stor del av mig vill såklart gratulera Simon Vasquez till sitt tredje SM-guld, som gör honom historisk. Han har därmed flest SM-guld av alla herrspelare och går upp på delad ledning med Antonette Andersson. Vasquez vann den första upplagan 2010 med Robert Andersson och även 2017 i par med Windahl.
Men det hade känts så mycket roligare och mer värt om han hade vunnit det med en svensk spelare. Nu stökas hela historien till och det här guldet kommer såklart bli ihågkommet för just det historiska att det vanns med en spanjor.
Personligen hoppas jag att det var sista gången det inträffar, men det är helt och hållet en fråga nu för svensk padel och dess föreningar att bestämma.
På ett sätt var det bra att Caye och Simon vann, för då blir det tydligt vad vi riskerar få: att det kommer att krävas att spela med en spanjor eller argentinare i framtiden för att ha en chans att vinna SM-guld. 2022 kan vi få en final mellan Rocafort och José Carlos Gaspar om inte reglerna ändras.
Nu fick ändå finalen en nerv på grund av att Rocafort och Vasquez tiltade efter ett domslut när de hade breakbollar fram till 5-3 i andra set – vilket ledde till ett dubbelfel på golden point och lite andra konstiga saker. Men det var den enda setförlusten i turneringen.
Ett tveksamt domslut fick Rocafort och även Vasqeuz att tappa fokus och därmed förlora sitt enda set i hela turneringen.
Med allt detta sagt är det bara att lyfta på hatten för Cayetano Rocafort och Simon Vasquez – som var precis så bra som åtminstone jag hade väntat. Efter att ha sett paret leka hem SPT i Skurup och sedan pressa självaste Juan Martin Diaz och Pablo Liljo i ett magiskt set på WPT i Malmö kändes det inte som om något svenskt par skulle ha något att sätta emot dem.
Självklart hade man hoppats lite att de helsvenska lagen skulle vara närmare – men det är bara att konstatera att vi nu har en trio på svensk mark som är en bra bit före de övriga: Windahl, Vasquez och Rocafort.
Om vi ser på herrklassen i stort då? Det som slår mig mest är att det inte hänt så mycket. De stora namnen är fortfarande på tok för bra för att de som kommer underifrån ska kunna hota.
Det lag från bredden som stökade bäst var Adam Knutsson Sundblad och Johan Fors som tog set på Anton Andersson och Johan Brunström.
Andersson och Brunström förtjänar fem febertermometrar i betyg för sitt SM i Kungälv.
Men det var seedade lag som gick fram och väntade lag som vann hela vägen. Självklart måste jag nämna John Larsson och Daniel Appelgren som nådde semifinal i sin allra första turnering tillsammans. Det var starkt och de kliv som Appelgren har tagit under det här året bådar verkligen gott inför framtiden. I min bok är han redan en landslagsspelare.
Brunström och Andersson nådde sin andra raka SM-final och förtjänar mycket beröm för sin turnering. Semifinalen var magnifik och de gjorde allt de kunde av finalen också.
Med dessa avslutande ord för vi SM 2021 till handlingarna:
Simon Vasquez har utvecklats till ett imponerande padelproffs. Han gjorde sitt jobb och vann. Och i framtiden unnar jag Cayetano Rocafort ett svenskt medborgarskap. Då ska jag med öppna armar välkomna honom till både SM och det svenska landslaget.
Nu fick även han bli historisk - som första spanska medborgare att vinna Svenska Mästerskapen.
Johan Håkansson
