När regnmolnen nu drar in över Båstad är det omöjligt att inte fascineras över det maximala flyt som arrangörerna av Swedish Padel Open haft med vädret. Det är verkligen som om någon där uppe vill att det här projektet ska lyckas.
Ännu ett år med strålande sol och varma dagar – och då är det faktiskt nästan omöjligt att misslyckas. Båstad är en pärla, perfekt för ett sånt här arrangemang, och när världsstjärnorna på WPT får underhålla blir det sällan tråkigt.
Men tänk om vi istället hade haft dagar med 12 grader, regn, uppskjutna matcher och tomma läktare? Då hade det kunnat bli en sjuhelsikes smäll för arrangörerna.
Nu kunde i stället turneringens ansvarige, Urban Johansson, stå där på söndagen och konstatera att publiken hade fördubblats från ifjol, att det blev en succé att flytta in på Båstads centercourt och att det såldes biljetter för flera miljoner.
- Allra helst vill vi ha turneringarna inomhus. Det är en stor risk detta, men å andra sidan är det helt underbart när vädret är med oss, sa Hernan ”Bebe” Auguste, högsta chef för planeringen av World Padel Tour.
Nytt för i år var även att damerna fick vara med och det lyfte verkligen turneringen. Nu spelade de sina två första omgångar uppe i Vilshärad utanför Halmstad, vilket enligt alla rapporter hade varit riktigt mysigt och familjärt (dock enorm otur med kraftig blåst när det var dags för Sofia Arvidsson). Men från och med kvartsfinalerna varvades herr- och dammatcher i Båstad och det är lika roligt som viktigt.
För unga tjejer söker kvinnliga förebilder. Så är det bara. De tjejer som spelar padel i Sverige har i betydligt högre utsträckning Marta och Marta som idoler före Lebron och Paquito.
Men arrangörerna har velat att turneringen ska växa stegvis. Under första året hölls allt inom en hanterbar ram, för att sedan utvecklas till år två. Vilket säkert har varit klokt och det är inte utan att man väntar spänt på hur detta nu ska utvecklas till år tre.
Det jag vet helt säkert är att Båstad (när vädret levererar) redan blivit en av världens häftigaste padeltävlingar. Publiken på centercourten var helt fantastisk under både lördagen och söndagen och det är sånt som gör intryck på både spelare och WPT.
Om vi då ska börja våga oss på en sammanfattning är det väl lika bra att vi börjar från början och avhandlar svenskarnas insatser i onsdags.
Det är verkligen grymt att arrangörerna får dela ut några wild cards till svenska spelare. Det ger en rivstart på turneringen och lyfter en speldag som annars hade kunnat bli ganska tråkig.
Sex svenskar var med och jag tänkte snabbt betygsätta samtliga.
Calle Knutsson (i par med Carlos Perez Cabeza).
Betyg: Fyra starka padelbollar.
Calle och Carlos mötte två kvalspelare och hade faktiskt en liten chans på förhand. Men ingen hade nog räknat med att CC skulle gå ut och roffa åt sig en 3-0-ledning. De hade dessutom gamebollar fram till både 4-0 och 4-1 – men missade.
Där svängde matchen och det var riktigt smärtsamt. Tänk så otroligt häftigt det hade varit med en skräll där och sedan ett möte mot världsettorna Maxi Sanchez och Sanyo Gutierrez.
Men trots den knappa förlusten var det en så nära femstjärnig insats man kan komma av Calle.
Att sedan kvallaget gick och slog ut världsettorna är en annan historia, vilket anses vara WPT-historiens kanske största skräll någonsin.
Daniel Windahl och Simon Vasquez
Betyg: tre starka padelbollar
De mötte det etablerade topplaget Lucas Bergamini och Lucas Campagnolo och gjorde ett förstaset som förtjänar allra högsta betyg. Sedan började brassarnas höga nivå sakta ta ut sin rätt.
Men jag tror ändå att Danne och Simon är riktigt nöjda med sin insats och att matchen sporrar rejält inför framtiden.
Baharak Soleymani och Antonette Andersson
Betyg: fem padelbollar.
Vi måste ju komma ihåg att inget svenskt lag vunnit en match i en huvudturnering på WPT. Men inget lag har varit närmare än ”Barre” och ”Anto”.
Helt otroligt att ta ett set i Vilshärad och verkligen känna doften på ett avancemang.
Jag vet ju hur hårt Baharak går in för sin padel och det finns nog ingen man unnar framgången mer. Otroligt roligt och väldigt imponerande.
Sofia Arvidsson (i par med Nuria Vivancos)
Betyg: två padelbollar
Sofia skulle skriva skön svensk padelhistoira, men blev bortblåst i Vilshärad. Just när vår bästa spelare skulle in i buren blåste det som allra mest från havet, vilket gjorde det omöjligt att bedriva en vettig padel.
Sofia får godkänt för sitt försök att anpassa sig, men när hon inte ens kunde använda sin smash var det svårt mot bollsäkra spanjorskor som gärna gnetar på.
Vi fick även uppleva en skada på Lucas Campagnolo, som under en stund var riktigt obehaglig. När han låg inbäddad i filtar och hämtades av ambulans var det oroligt, men beskedet kom redan samma kväll att allt ändå såg bra ut.
Bara att hoppas att Campagnolo snabbt är tillbaka på touren och att inte nackskadan medför några komplikationer.
Det blev även en skada på världsspelaren Gemma Triay, vilket öppnade upp lottningen på damsidan.
Om vi då hoppar snabbt till helgens spel på centercourten är det bara att konstatera att allt blev precis så underbart som man innerst inne hoppades.
Under både lördagen och söndagen var det över 3 000 personer på läktarna och den padel som bjöds var av yppersta klass.
Paula Josemaria Martin - vilken lirare.
Vi fick alla förälska oss i ett nytt namn på den stora scenen: lilla bolltrollaren Paula Josemaria Martin och vi fick för första gången någonsin se en portugisisk spelare, Ana Nogueira, gå till final i en stor WPT-tävling. Deras semifinalseger över Ari Sanchez och Alejandra Salazar var en av tävlingens största höjdpunkter.
En annan riktig höjdare var herrsemin mellan Stupa/Mati Diaz och Javier Ruiz/Uri Botello.
Det senare paret jagade sin första WPT-final och man kan inte komma närmare. De hade en ledning med 4-0 i ett avgörande tiebreak och det var lätt att lida med dem när de till sist stod där som förlorare efter en av de bästa matcher paret någonsin gjort.
Men de som lyste mest och bäst var naturligtvis Paquito Navarro och Juan Lebron. Det här paret utvecklas för varje tävling och padeln utvecklas med dem. Det är på något sätt framtidens padel som skapas, där rollfördelningarna luckras upp och vi får en optimal mix av alla tänkbara egenskaper: kraft, teknik, bollkänsla, smidighet, smarthet, fantasi och vinnarmentalitet.
Paqutio och Lebron jagar förstaplatsen på världsrankingen och jag kan inte se något annat än att de har den positionen innan året är slut, bara de får undvika skador.
"The Martas" - två superstjärnor på World Padel Tour.
Vi fick de rätta segrarna på både herr- och damsidan, Marta Marrero, Marta Ortega, Paqutio Navarro och Juan Lebron har alla fått nya fans i Sverige och när Lebron rent av lovade publiken att ha lärt sig bra engelska till nästa år så förstår vi att det är kärleksrelation som skapats.
Som jag skrev inledningsvis är Båstad redan en av världens häftigaste turneringar och har faktiskt förutsättningar att bli den allra häftigaste. För många tävlingar på WPT är faktiskt ganska sömniga historier, flera mil ifrån den partystämning som uppstår här.
Juan Lebron och Paquito Navarro utvecklar padeln för varje vecka som går.
Drömmen är såklart att det går i den riktningen och att Sverige dessutom får ytterligare en WPT-tävling.
För det var en liten bomb som blev offentlig under veckan, att WPT redan förhandlar om att skapa en tävling i Stockholm. Och detta är något som kan bli klart snabbt.
- Vi vill ha en tävling till i Sverige och vi vill gärna att den ligger en bit ifrån Båstad i tid, sa Hernan Auguste.
Och det är ju en ganska underbar tanke: en stor sommarturnering utomhus och en stor höstturnering inomhus. Snacka om att Sverige då har en gyllene plats på världskartan.
Att Sportbladet valde att direktsända nästan 25 timmars padel är naturligtvis också fantastiskt för sportens utveckling. Enligt uppgift hade man över 100 000 tittningar under alla de tre sista dagarna.
En riktigt häftig grej var också när Pierre Skoog, som driver Padel of Sweden i Skåne, helt enkelt friade nere på centercourten – och fick ett ja – inför ett häftigt jubel.
Padel och kärlek kan inte illustreras bättre.
Fanns det inte några besvikelser alls?
Jodå, att Sanyo och Maxi för andra året i rad presterade så uselt i Båstad var riktigt tråkigt.
Och många framför TV:n uppmärksammade också de hiskeliga skillnaderna i prispengar mellan herrar och damer på WPT.
Även om WPT nu äntligen jobbar med att göra sporten mer jämställld är det ändå ett berg de har att bestiga där.
Johan Håkansson
