Snart är det dags att packa och dra iväg med landets bästa padelspelare för att representera den blå gula flaggan i en hel vecka. Hur kul är inte det? Har varit rätt taggad ett tag nu särskilt efter SM men har försökt hålla träning och spänning på lagom nivå… Körde en del korgträning i förra veckan och denna vecka blev det mer matchspel. Blir fler matcher till helgen då Billie och jag ska spela i Madison-tävling i Malmö. Och igår fick jag testa de nya Nox-modellerna - finns mycket att välja på men jag tror jag har hittat “the one”! Fysträningen har jag hållit i gång regelbundet fast inte lika mycket som jag hade velat, men det är väl lite för sent att öka nu. Viktigaste är att hålla formen och se till att vara så frisk och utvilad som möjligt.
Mina förväntningar inför VM är ganska höga framförallt med tanke på den häftiga upplevelsen jag hade under 2014. Jag ser väldigt fram emot den sociala delen - där vi i “padelfamiljen” kommer bo, äta, tävla ihop och heja på varandra. Utöver det sociala ser jag även fram emot par-tävlingen där paren tävlas individuellt. Det skall bli intressant att se hur långt Billie och jag kommer att gå. Det blir vår tredje internationella turnering tillsammans och vi tycker så klart att det är roligt att få en möjlighet att mätas mot spelare från andra världsdelar särskilt de som har vuxit upp med sporten.
Men höjdpunkten blir lagtävlingen. Jag har alltid gillat att jobba i team och trivs med gemenskapen som skapas av att ha lagkamrater, coacher och förhoppningsvis supporters omkring sig. (Har ni bokat era biljetter än? ;)) Påminner mig faktiskt om tiden när jag åkte iväg och tävlade tennis med college-laget i USA men då var alla under 20 år, så nu slipper vi alla hormoner och all drama. Perfekt!
Ska jag ta med mig något jag lärt mig från förra VM? Det finns en massa men en sak som sticker ut mest är att jag tänker undvika att bli övertaggad. Risken finns dock att jag blir det ändå. Det var så otroligt spännande att vara på ett sådant stort event i Spanien. För två år sedan var sporten nästan obefintligt i Sverige sett ifrån mina ögon. Jag hade bara spelat i drygt ett år och innan dess visste jag inte ens att sporten existerade. Det var en intensiv vecka fylld med så många nya intryck. Jag kände mig som ett barn i en leksaksaffär hög på adrenalin. I början var det 150% som gällde. Jag pumpade mina knutnävar extra hårt och extra mycket under matcherna och tog i och skakade på gallret som en galning när jag hejade på lagkompisarna. Men jag insåg i efterhand att energin blev mindre och mindre efter varje dag. Det kändes inte som jag orkade ge 100% under de sista matcherna. Och det vill jag göra vid detta VM - ge 110% hela vägen. Jag kommer att kämpa och heja men kanske inte lika vilt och okontrollerat som första gången. This time I’m going to pace myself. Lugnt och fint…
Hur kommer årets VM skilja ifrån VM 2014? Förutom att vi nu kommer känna igen världstjärnorna som sitter och käkar i samma matsal eller värmer upp på banan bredvid, så kommer Team Sweden definitivt leverera bättre padel. Tänk så mycket som har hänt för Sverige inom padel och hur mycket spelarna har utvecklats på dessa två år. Ska bli så kul att visa världen var vi står.
Antonette
