Ett helt år med tennisarmbåge

Få spelare i Sverige har större erfarenhet av problematiken med tennisarmbåge än Andréas Johansson. Vilket även gett honom en stor kunskap. Här delar han med sig av allt ett års skada och 14 månaders följdskada har lärt honom om en av padelns stora gissel.

Vad hände? Jag gick med en klassisk tennisarmbåge väldigt länge (cirka ett år). När smärtan kulminerade var jag blind på mina mål jag hade och jag var då dum nog att ta smärtstillande för ”att bara kunna köra ett par tävlingar till”.

Smärtfri kunde jag ligga på hårdare och i ett enda tillslag small det till, armbåge och underarm svullnade upp och jag fick i den smällen bristningar i senan. Obeskrivlig smärta faktiskt. Sedan dess har det varit olika typer av röntgen och ultraljud, kortison och behandlingar.

 

Nog om min skada, nedan listar jag vad jag lärt mig under året som gått från alla specialister i utlåtande efter olika typer av röntgen och andra undersökningar. Totalt har jag träffat ett 10-tal olika typer av specialister men hela tiden med samma fysioterapeut som ansvarig för planen.

Först och främst och med glimten i ögat – våra padelhallar fullkomligt kryllar av specialistläkare. Det är ett tresiffrigt antal som berättat exakt för mig vad jag ska göra för att bli bra igen och hur de fått bort sina problem på bara en vecka. Såklart väl menat och det är omtanken jag tar med mig.

Det första jag fick till mig var att extremfallen (som min skada klassades som) kan ta upp till 1,5 år att få helt bra.

 

Rehabiliteringen blir extra lång då vi hela tiden bara kunnat jobba med en läkningsfrämjande åtgärd åt gången för att förstå vad som verkligen ger effekt.

Om en sena är inflammerad under lång tid kan den tillslut tappa sin elasticitet och blir allt mer spröd. Det var sannolikt därför jag fick bristningar tillslut.

Tennisarmbåge kan komma från snedhet och obalans i övriga kroppen. Något jag vet sedan tidigare att min högra sida är utvecklad annorlunda efter all racketsport från 7-20 års ålder och det är inte ovanligt att problem i armbågen kommer från axeln (framrotation). Med hjälp av min kiropraktor och mängder med balanserande övningar på gym och fokus på rörlighet har detta blivit mycket bättre.

Skaermavbild 2018 10 03 Kl 094150Tränaren och spelaren Andréas Johansson fick under sin skadeperiod en unik inblick i problematiken med tennisarmbåge.

 

När man spelar mycket padel är det en hög och till stor del enformig belastning på kroppen. Otroligt viktigt att komplettera med träning som involverar hela kroppen, rörlighet, rotationsövningar för bålen och stretching för att balansera upp.

Stötvågsbehandling hjälper många. Denna var dock aldrig aktuell för mig då mitt problem har varit bristningarna snarare än inflammationen så jag har helt enkelt fått vänta in tills senan läkt. Annars hade eventuellt bristningarna kunnat bli värre.

 

Jag har blivit avrådd att ha ett armbågsskydd då det är bättre att jag känner ”på riktigt” hur mitt fäste mår och vad det klarar av.

Det finns i princip inget att göra åt en tennisarmbåge mer än att vänta och vila. Behandlingar för att påskynda/hjälpa läkningen finns men garanterar ingen effekt. Armen används i allt i vardagen och det är väldigt svårt att vila den.

När man medicinerar bort smärtan eller till och med tar hjälp av kortison är det ännu viktigare att vila då senan fortfarande är lika dålig men risken är att man använder den mer. Dessutom gör kortisonet fästet och senan än svagare.

Skaermavbild 2018 10 03 Kl 094133Efter ett år av smärta och en hel del olika behandlingar är Andréas Johansson på väg tillbaka till padelbanan på allvar.

 

När jag hade ett handläggande möte med specialistläkare angående operation så rekommenderade han att i största möjliga mån att undvika en operation. Det som görs i ett sådant ingrepp är att man skär av senan och fäster frisk sena i benet men risken för komplikationer är stor och absolut ingen garanti att det blir bra. Rehabiliteringen efter är lång och smärtsam. Ingreppet i sig är superlätt men han menade att det är en absolut sista utväg med tanke på risken. Först om besvären var oförändrade efter upp till 18 månader ansåg han att det fanns skäl till att diskutera ett ingrepp.

Det finns väldigt lite forskning eller kunskap generellt kring tennisarmbåge och dess konsekvenser (läkarens egna ord).

 

Belastningen på senan och armbågen är extrem i padel. Racket har inverkan på hur stor belastningen blir och likaså bollarna. Även med vilken vinkel på armbågen du träffar bollen har stor inverkan på belastningen. Det om något är motivation nog till att få fram träffen i volley och backhandspelet.

Nu ingår belastning via padelspel två gånger i veckan i min rehab. Det får göra ont under tiden men aldrig dagen efter. Det positiva är att jag njuter något sanslöst när jag är på banan.

Jag själv har ingen som helst utbildning i området och inga ord ovan är mina egna – förutom att för att hålla tennisarmbågarna borta så gäller det att slipa på tekniken i volleyn men kanske framför allt att lägga ett rack som man får ont av direkt åt sidan. Vila. Och börja om.

Andréas

 

 

Facebook Instagram Twitter LinkedIn Skicka meddelande Kopiera länk