SM-finalen för damer blev fantastiskt bra – men inte särskilt dramatiskt. Det spelade nämligen ingen roll hur bra Billie Gajic och Anna Åkerberg spelade. Baharak och Antonette var hela tiden ännu bättre.
6-1, 6-3 är siffror som inte ljuger. Och så har det sett ut i prinicp varje gång det nykomponerade laget har spelat.
De har helt enkelt varit en ostoppbar maskin.
När matchbollen var inslagen och guldet säkrat skrev Baharak ut sin glädje. För henne var det första guldet. Sedan tog hon sin partner i famn och bjöd henne på ett rejält kast.
Någon minut senare var det knappt att hon kunde prata.
- Jag bara skakar, säger hon. Jag har nog aldrig känt så här.
Antonette var lite coolare. Det var hennes femte raka SM-final – och det tredje guldet. Det gör henne historisk. Så många guld är det ingen annan som har.
- Och det här var det överlägset roligaste. De två första var lite en ”walk in the park”. Nu fick vi kämpa om varje boll och jag fick visa att jag verkligen kan spela.
Ja, det är imponerande att se att Antonette, som hunnit fylla 46 år, fortfarande utvecklas.
- Jag bara njuter så länge det går. Kroppen känns fräsch och jag tränar hårt. Jag tänker fortsätta tills jag fyller hundra, säger hon och skrattar.
Har padel någonsin varit så roligt som nu?
- Nej, det är otroligt roligt. Det har varit en strulig tid där jag har växlat mellan olika partners utan att hitta rätt. Nu har jag hittat Baharak och vi passar så oerhört bra ihop. Hon är fantastisk att spela med. Vilken pådrivare.
Men Baharak är inte heller sen att ösa beröm över sin partner.
- Hon är helt otrolig. Jag är så trygg att spela med henne. Jag vet att hon räddar upp det om jag gör något dumt.
Baharaks utveckling är imponerande. Hennes stenhårda träning har gett resultat och hon utmanar nu Sofia Arvidsson om den inofficiella titeln ”Sveriges bästa damspelare”.
- Jag känner att allt har blivit bättre. Lugnet på banan, försvaret och volleyn mot mitten.
Dani Dios var snabbt fram och gratulerade Baharak Soleymani och Antonette Andersson.
Men i finalen valde hon ändå att drämma på smashen för fullt – lite mer än hon brukar.
- Jag kände att jag hade känslan och träffen och då har Dani (förbundskapten Dios) sagt att det bara är att köra. Jag ville också sätta mig i respekt och efter några smashar i början fick jag inte många fler lobbar.
Baharak och Antonette har varit i en egen klass under SM och inte varit hotade i ett enda set. Semifinalen mot Åsa Eriksson och Emmie Ekdahl slutade 6-1, 6-2. De båda blir verkligen tunga pjäser i Sveriges EM-lag i Portugal i november.
Johan Håkansson
