Allting har ett slut, det är en av få saker som vi verkligen vet, och frågan är om inte Belas era som världsetta nu närmar sig just slutet.
Det känns lite svindlande att skriva.
Fernando Belasteguin är ett fullständigt fenomen som dominerat sporten på ett sätt som ingen annan gjort och ingen annan kommer att göra. I 16 år har han varit världsetta. Ohotad världsetta – fram till i år.
Det beror på en efterhängsen armbågsskada som gjort att han missat flera turneringar. Det har gjort att Sanyo Gutierrez var nära att ta över förstaplatsen redan i Valencia, tävlingen före Båstad.
Men då visade Bela upp hela vidden av sin storhet. Inte minst mentalt. Finalsegern i Valencia var en maktdemonstration – liksom segern i Båstad.
Bela strålade ikapp med Båstads sol och allt såg ut att ha återgått till det normala. I en intervju med Padelfeber sa han också att armbågsskadan var under kontroll – att han fortfarande kände av den men inte längre behövde tänka på den när han spelade.
Men bakom kulisserna måste det ha varit betydligt mer dramatiskt.
I 16 år har Fernando Belasteguin varit världsetta. En osannolik svit som tar slut i dag.
För när WPT-cirkusen drog vidare från Båstad till Mijas i södra Spanien var skadan uppenbarligen tillbaka. Det höll en match sedan tvingades Bela och Pablo Lima tlämna WO, vilket öppnade upp för Sanyo Gutierrez och Maxi Sanchez.
Men den stora sensationen kom när touren nu gick vidare till Andorra. Då var Bela rent av ersatt. Pablo Lima spelar denna turnering tillsammans med den brasilianske landsmannen Marcello Jardim.
Brassen Marcello Jardim har tagit Belas plats vid sidan om Pablo Lima.
Att Lima gör så måste tolkas som att Belas återkomst inte är nära förestående. Kanske är han rent av borta resten av säsongen.
Men framför allt är det anmärkningsvärt. För det betyder att Lima i dag ensam blir världsetta, oavsett hur det går i dagens åttondelsfinal.
Bela har själv gjort några inlägg på sociala medier och det går inte att tolka dem på något annat sätt än att skadan är riktigt allvarlig.
Senaste inlägget är illustrerat av en Bela som grinar illa och texten lyder:
”Det gör så ont att vara ute mitt under säsongen! Vi måste acceptera och njuta även av de dåliga stunderna, för vi lär oss mer av dem än av segrar. Det är bara att ha tålamod och jobba dag för dag”.
Jardim och Lima spelar WPT samtidigt som Bela förmodligen är hemma i Barcelona och rehabtränar sin armbåge för att kunna komma tillbaka till den stora scenen.
Frågan är bara när. Och om.
Bevittnar vi rent av slutet på Belas karriär?
Var rent av segern i Båstad hans allra sista?
Nej, det vägrar man ju att tro, även om det helt klart känns oroligt.
Att hans plats som nummer 1, som han innehaft i 16 år, försvinner i dag är nog stort.
Men det vore otroligt sorgligt om hans karriär skulle avslutas i förtid. Bela behövs, som sportens superstar. Och som måttstock för de unga backhandspelare som nu väller fram och som vill ta över tronen.
Jag tänker på spelare som Lebron, Galan och Stupaczuk. De förtjänar möjligheten att få skjuta ner mästaren.
Johan Håkansson
