Det var i kvartsfinalen i Drop Shot Open som skadan kom. Johansson och Calle Knutsson mötte Ola Brodén och André Schlyter och det var vid ett speciellt slag i andra set som Andréas Johansson kände att något hände.
- Jag skulle trycka en backhandvolley, men bollen satt i näst nedersta maskan och jag kände en extrem smärta i armbågen. Efter det blev smärtan värre och värre, armbågen svullnade och till sist kunde han inte hålla i racketen.
Johansson uthärdade ändå ett helt set och kastade in handduken först i skiljesetet.
- Vilket garanterat förvärrade skadan. Jag borde ha brutit direkt och i efterhand ångrar jag att jag inte gjorde det.
- Jag har haft tennisarmbåge en längre tid men helt enkelt inte tagit skadan på tillräckligt stort allvar. Jag har behandlat den men inte gett mig själv tid att vila.
Turneringen i Helsingborg trodde han att han skulle klara på smärtstillande. Men i stället förstördes hela hösten, vilket fått Johansson att tänka till.
- Jag borde ses som ett varnande exempel. Tennisarmbåge är en skada man bör ta på allvar, säger han. Så här kan det gå om man har en naiv inställning till kroppens signaler.
Teorin är att en långvarig inflammation gjort senan svag och att den sedan inte höll längre.
- Senan är allvarligt skadad och det påverkar även nerverna, vilket känns lite obehagligt.
Andréas Johansson har nu tagit hjälp av erkänt duktige fysioterapeuten Martin Berg i Helsingborg för att komma tillbaka så fort som möjligt.
- Nu väntar vila och sedan rehab. Som jag har fått förklarat för mig bör jag ställa in mig på att jag kan slå på en boll igen någon gång i november. Det känns extremt trist. För det var precis den här perioden jag hade sett fram emot så mycket och tränat väldigt hårt inför.
Det innebär att WPT, SM, landslagsläger och andra höjdpunkter ryker och ersätts av monotona övningar för att få tillbaka funktionen i armbågen.
WPT-kvalet skulle han ha spelat med John Larsson från Halmstad, men paret måste nu lämna WO.
- Senast jag skulle göra WPT-debut var förra året i Mijas. Då stoppades jag av en blodpropp i ögat. Det är som att det har gått troll i det, säger Johansson.
FAKTA TENNISARMBÅGE
Tennisarmbåge – lateral epikondylit (även kallad radial epikondylit och epikondylalgi) är ett mycket vanligt överbelastningsbesvär som drabbar de muskel- och senfästen som fäster på armbågsledens utsida, den så kallade laterala epikondylen. Den drabbade upplever smärta, värk, ömhet, kraftlöshet eller stelhet. Skadan vid tennisarmbåge drabbar ofta m. extensor carpi radialis brevis (ecrb) senfäste mot denna epikondyl, men kan även drabba dess sena eller övriga extensormuskler. Detta fäste är ytligt varför det ofta gör ont att stöta i armbågens utsida. Vanliga åtgärder vår sjukvård erbjuder vid tennisarmbåge är information om egenvård, stötvågsbehandling, akupunktur, laserbehandling, manipulation, massage, kortisoninjektion och operation.
JOHAN HÅKANSSON
