Novembermörkret är här men ändå skönt att solen skiner i våra padelhallar. Efter Uppsala så åkte min egen lilla padelfamilj till Kreta en vecka. En vecka utan padel brukar sällan vara bra. Jag minns när jag åkte till Sälen två veckor i vintras och allt spel var som bortblåst.
Väl hemma så spenderades en fredagkväll i padelhallen med 3 timmars padel. Vi var åtta stycken som körde en miniturnering. Första matchen kändes inte bra men sen kom spelet snabbt tillbaka. Med på kvällen var även en padelprofil i Västervik. Vi kan kalla honom David äppelkvist.
Han tillhör stadens bästa och han åker land och rike runt och spelar padel. Han fyller 45 nästa år och tänker sig då skörda stora framgångar på olika veteranturnerningar. Se upp för David. Han har nästan aldrig hårda slag men får alltid över den. Någonting många av oss kan lära oss av. Det som han gör som jag måste försöka lära mig är att slå lösa bollar från bakplan även om de andra har nätet. Jag tror slaget kallas Chiquita. Underbart att så många slag i padel har så kolla namn.
Utrustningen är fortsatt väldigt roligt att förbättra hela tiden. Då mitt hår är längre än någonsin bad jag min mamma skicka lite gamla pannband från 80-talet så att jag inte ska få håret i ansiktet hela tiden.
Jag lyckades även få ett helt nytt NEH-pannband (ett sånt som Björn Borg hade) och min padellook är nu nästan komplett. Det ska ju kännas bra när man spelar. Nästa steg kan bli en Fila tröja och ev Diadora skor. Man ser ju nu att allt fler varumärken siktar in sig på Padel vilket är roligt. Jag fortsätter att köra 2 par skor och det kan jag verkligen rekommendera. Luktproblemen är nu helt borta.
Pannbandet är perfekt. Nu väntar en Filatröja.
Daniel Windahl kämpar vidare i Spanien och råkade ut för lite osportlighet när motståndarna rörde nätet men ej erkände det. Det händer även i Västervik och jag gissar i övriga Sverige med. Jag har börjat undvika att spela med spelare som ofta dömer lite konstigt och fokusera på att spela med dem som skapar bra stämning. För ett tag sedan kunde en sådan osportlighet göra att jag tappade humöret helt och matchen gick åt pipan. Nu kan jag oftast bara köra vidare.
Jag hade en lunchpadel för ett tag sedan då jag skulle spela ihop med en jag inte spelat med på länge och vi skulle möta ett serielag som är i div 2 här i staden. Vi vann knappt en boll i första gamen och jag tänkte att varför tackade jag ja till denna timme och timmen kommer att bli lång. Torsk första set men sedan höjde vi oss och vann matchen. Denna sport är helt underbar och kan man bara komma ihop som ett lag så och de andra tappar lite i fokus så går det att vinna. Denna timme blev en underbar timme och jag känner att mitt eget spel har kommit till en rätt så bra nivå. Jag har nu faktiskt en hyfsad volley nu så nu är det bara att jobba vidare.
Padelpappans storebror är nu en del av padelfamiljen.
Min egna padelfamilj växte i veckan då jag fick chans att visa denna underbara sport för min storebror. Nu spelar syster, hennes man, deras dotter och son samt dotterns kille. Syrran och hennes dotter Lisa vann högsta serien i Skellefteå. Nu gäller det bara att få igång padelmamman.
Eftersom jag saknar riktig racketvana är jag förvånad ibland hur jag kan hänga med i padel men efter att ha lyssnat på en ny padelpodd så kan det nog vara så att min historia som fotbollsspelare gör att jag har nytta av mitt spelsinne. Sen att jag råkar vara snabb och lite smidig för min ålder är nog ingen nackdel.
Oftast spelar jag just nu med plåsterpappan. Plåsterpappan är nog den enda spelaren som jag inte kan bli irriterad på när jag spelar med honom. Vi ska nog spela turnering snart ihop någonstans i Sverige. Jag hoppas vi ses inom kort. Vamos!!
//Padelpappan
