Allt gick oerhört fort för svensk padels största talang. 2020 gick Amanda Girdo från att i princip ha varit helt okänd till att vinna SM och bli svensk padels nya omslagstjej. Det medförde i sin tur att sponsorerna stod på kö, pengarna började ramla in och med det helt nya förväntningar.
Både från henne själv och från omgivningen.
När hon var mitt uppe i det tänkte hon inte på det, men med tiden skulle hon tvingas inse att allt hade gått alldeles för fort, att hon inte riktigt hängt med i svängarna och att det skulle få konsevenser.
När hon beskriver första halvan av den här säsongen är det mest motgångar hon nämner.
- Det var väldigt upp och ner. Det var verkligen inte som jag ville att det skulle vara. Det kändes som att jag gick nedåt och att jag inte alls spelade min bästa padel.
I takt med att det gick sämre påverkades suget att träna och det krävdes samtal med många kloka personer för att hon skulle först vad det var som egentligen hade hänt.
- Det gick för fort för mig. Jag tänkte att jag skulle klara det men till sist kom det ikapp en och bet mig i rumpan. Jag fick pausa lite, hitta tillbaka till mig själv och inse att min resa faktiskt bara har börjat. Det är inte på SPT här och nu det är viktigt att jag gör resultat. Allt kommer naturligt om jag bara har tålamodet.
Den inre pressen och andras förväntningar gjorde att hon hela tiden ville topprestera – vilket i sin tur ledde till att det låste sig.
Amanda Girdo minns framför allt ett Studio Padel-event i Hede.
- Jag och Anna Åkerberg mötte då Sofia och Barre för första gången. Jag hade det tufft mentalt. Jag kröp ihop och har nog aldrig känt mig så liten på planen. Dagen innan hade jag spelat fantastiskt mot Lucia Sainz och Carolina Navarro. Jag minns att jag bröt ihop efter matchen.
Hon kunde inte förstå varför. Hon vet bara att hon gick in i omklädningsrummet och kraschade helt. Tårarna rann. Padellivet hade rämnat.
Då klev Lucia Sainz in i omklädningrummet och fick se den gråtande svenskan.
- Hon pratade med mig i säkert en och en halv timme. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det var väldigt lugnande. Hon sa att hon också hade haft det jobbigt och det gav en trygghet. Det här var något som hade byggts upp under en lång period.
Världsstjärnan förklarade för talangen att det inte är så lätt för storspelarna heller, att livet på WPT inte är någon dans på rosor. Och att det måste vara okej att det är så.
När hon nu ser tillbaka så inser hon att det samtalet var en av de viktigaste vändpunkterna.
- Lucia sa att det inte är sista gången jag kommer att känna så här. Hon hade själv just då separerat från Gemma Triay. Men jag hade fått så mycket beröm och ville leva upp till allas förhoppningar. Jag ville visa alla att jag hade vad som krävs.
Att på ett år gå från helt okänd till padelstjärna var mer komplicerat än hon hade trott.
- Jag har faktiskt aldrig gillat att stå i centrum. När folk tittar på en eller det skrivs om en. Visst, jag uppskattar mycket att folk engagerar sig, men det har också en baksida.
Amanda Girdo tycker själv att det är stor skillnad på henne i dag jämfört med i början av året.
- På något sätt är jag tacksam över att det gick så fort, för det tvingade mig också att lära mig hantera alla känslor.
Vad blev vändningen för dig?
- Jag fick en nytändning på EM. Men sedan är det den här resan jag har gjort på WPT. De här två månaderna har gjort så mycket. Ett tag var padeln så liten och vi var instängda i en pandemi. Man liksom stängdes in i ett spel. Nu har man fått möta många olika spelare som har en helt annan syn på hur padel ska spelas. Det får man lära sig mycket av. Det behövs även korgträning, men man måste lära sig av erfaranheter och att klara av stressande situationer.
En person som verkligen betytt mycket för Girdo är den argentiska veteranen Nela Brito. Det började med att de spelade Euro Finans Invitational ihop i Båstad. Då fanns inte tanken på ett samarbete, men det blev faktiskt så.
- Jag spelade WPT nere i Malaga och då stannade jag kvar och tittade på Nelas match. Där var också Andreas Ehrnvall och jag tror det var han som tog upp idén att jag och Nela skulle spela en Challenger ihop.
Så blev det. Och en Challenger ledde till flera. Och sedan fullstora WPT-turneringar på Menorca och i Cordoba.
- För mig är Brito nu den perfekta partnern. Hon är väldigt mån om att jag har det bra och det är väldigt skönt att höra av en så erfaren spelare att hon tror på mig. Hon säger att hon ser något i mig som hon tror mycket på. Då blir jag ännu mer taggad på att bli bättre.
Trots att de knappt kan kommunicera på banan så har deras samspel blivit allt bättre. Och senast i Cordoba var de alltså en enda match ifrån att nå huvudturneringen, vilket i så fall hade gjort Girdo historisk.
- Vi har inte tagit något beslut om framtiden men jag hoppas verkligen att vi fortsätter att spela.
Girdo vill inte bara det – hon är dessutom beredd att flytta ner till Spanien.
- Jag och Nela har nått så här långt utan att ens kunna träna tillsammans. Tänk vad vi då skulle kunna göra om vi tränade mycket ihop.
Redan i januari planerar Girdo att flytta till Spanien och hon berättar att det då kan bli till Britos hemstad Barcelona.
- Vill man bli bra finns inget annat att göra. Drömmen är att få riktig struktur på träningen, att hitta en tränare som jag litar på och som bryr sig lika mycket som jag själv gör, som verkligen vill ens bästa.
Girdos framtidsfokus är WPT och att lyckas där, även om ingen i nuläget vet hur det blir med framtidens olika tourer. Just nu har den stora förberedelsen börjat inför säsongens hittills stora höjdpunkt: att få spela WPT i sin hemstad Malmö (även om hon kommer från Höllviken…).
När Padelfeber pratar med henne sitter hon i bilen på väg att för första gången träna ihop med sin partner Baharak Soleymani. Det blir tre dagars intensiv träning i Göteborg.
- Enda gången vi har spelat tillsammans var under EM 2019, säger Girdo.
Har ni kommit överens om vem som ska spela på vilken position?
- Nej, men vi får känna på det och prata ihop oss. Båda vill helst spela backhand, men båda klarar att spela forehand.
Hur känns det att växa upp i Höllviken och att snart få spela WPT i Malmö Arena?
- Helt otroligt. Det ska bli så roligt. Det är så bra det kan bli nästan. Att få spela på hemmaplan, tillsammans med en svensk. Vi ska visa upp oss och få visa hur bra Sverige faktiskt är.
Det är något hon märkt på WPT, att svensk padel inte har någon större status och att många blir förvånade över att hon faktiskt kan lira.
- Jag är så otroligt taggad och spänd. Får vi möta ett riktigt topplag direkt så kommer jag bara tänka ”fuck it” och sedan gå in och köra. Vi har absolut ingenting att förlora. Bara att få gå in och bli presenterad, det är ju det man drömt om sedan man började spela.
Men innan WPT i Malmö väntar först en Euro Finans Invitational och en SPT.
Sedan är det dags att på allvar leva drömmen.
Johan Håkansson
