Det var många frågetecken kring Ale Galan och Juan Lebron efter premiären i Madrid. Förlusten i kvartsfinalen kom överraskande och frågan var om det var ett jobbigt år som väntade för fjolårets dominanter.
Men efter Alicante behöver vi inte bekymra oss.
Galan och Lebron spelade bra till en början för att mot slutet av turneringen nå helt svindlande höjder. Detta trots, eller kanske på grund av, Ale Galans sorg.
Inför kvartsfinalen fick han veta att hans nära släkting hade gått bort. En släkting han sedan spelade för i tre matcher som i princip var perfekta. Efter kvartsfinalen grät han öppet när han skulle bli intervjuad.
Ruiz och Stupaczuk hade inte en chans i finalen.
Ale Galan åkte till och med till Madrid under turneringens gång för att sörja. Men när han återvände fortsatte han att spela perfekt padel.
Galan och Lebron ställdes i finalen mot Franco Stupazcuk och Alex Ruiz – precis det lag de förlorade emot i Madrid. Men den här gången var det absolut inget snack om saken.
Ruiz hade ingen bra dag. Detta i kombination med att både Galan och Lebron spelade i princip felfritt gjorde att siffrorna drog iväg.
6-0, 6-4 var i sanning imponerande.
Efter finalen dedikerade Galan segern till sin familj.
Världens bästa lag ifjol var åter bäst i världen. Och förmodligen bättre än de någonsin varit.
Johan Håkansson
