2023 års kanske mest omtalade term – ”Padeldöden”. Man får gåshud, på det dåliga sättet. Jag är absurt trött på uttrycket och hur det används vilt för att samla klick i rubriker. Inte ETT ord till, tack.
Let’s take a walk along memory lane. Shall we?
Padelboomen (även känd som ”den andra pandemin”); Under covid arbetade de flesta hemifrån och varenda mellanchef spenderade dagarna i en padelhall. Det var nästan omöjligt att få tag på en padeltid trots hallarnas generösa öppettider och efterfrågan tvingade hall efter hall att öppna från Ystad till Haparanda. Inledningsvis under 2022 var tävlingarna stängda för alla förutom för eliten men tids nog ansågs pandemin så pass ”säker” att en efter en blev återinkallade till kontoret och tävlingarna öppnade för alla. Vid årsskiftet fanns det över 3 500 banor i Sverige - vilket visade sig att vara en överetablering och hallar i relativt moderna fastigheter med bra kommunikationslägen såldes plötsligt hejvilt (varsågod e-handlare, för alla lagerlokaler).
Det var ungefär här som uttrycket ”padeldöd” blev en grej. Under denna tid erbjöds majoriteten av de mest tävlingsaktiva spelarna endast sponsring i form av produkter och blev därmed av med den peng som tidigare gjorde att man åtminstone gick plusminusnoll på tävlandet. Endast ett fåtal spelare kunde och kan än i dag leva heltid på sin padel, men det var under padelns mest mörka tid som klyftan spelare emellan blev som störst. Vilket än idag ger heltidssatsarna en fördel när de inte behöver pussla i sin vardag för att få ihop träningstimmar eller ta ledigt från jobb för att infinna sig på SPT lagom till matchstart. Ovan kanske låter mörkt men tro mig, botten var inte nådd förrän vi som nation misslyckades totalt och välkomnade ännu en ”sport” (?): Pickleball. Upscaled ping pong kombinerat med downscaled tennis. Jag vet, jag vet..Becksvart. Som om inte badminton var nog.
Men!
Ny statistik från svenska padelförbundet kombinerat med vad jag själv upplever och hör i hallarna gör mig dock hoppfull.
Trots att den breda tävlingsverksamheten blev försenad med anledning av ovan genomfördes 250 tävlingar under 2022 och deltagandet var 25 000 tävlingsstarter - vilket vida överstiger deltagandet 2021. I början av 2022 hade SPF 106 medlemsföreningar vilket har ökat starkt och är idag uppe i över 170 st. Från 2022 har även antalet tävlingslicenser ökat från 2 300 licenser till 5 600 (varav cirka 800 ungdomar). Erfarenhet från andra idrotter visar att ett starkt föreningsliv ger goda förutsättningar för en god återväxt med en robust och god utveckling på sikt (https://svenskpadel.se/om-padel/statistik/). Slutsats: 2023 har bjudit på en fantastisk utveckling under en tid av motvind - något som vårt förbund allt för sällan tackas för. Likaså har Svenska Padelförbundet satsat på sin egen verksamhet och anställt personal som bidragit stort till att vi har fått ordning på vår medlemsservice, administration, tävlingsverksamhet, utbildning, partnerskap och landslag.
I hallarna ekar det åter av padelspel (tack svensk sommar) och på tävlingar kryllar det av publik. Likaså återupptas satsningarna på spelare och allt fler har bytt både klubb och racketsponsor - då det åter finns en konkurrens och läge att förhandla. När tidigare ägare köper tillbaka hallar (med en liten härlig vinst i fickan) återfås även hallarnas själ och gemenskap. Det är inte bara siffror som räknas utan kulturen och känslan när man passerar entrédörren.
Under 2023 kommer det att utspelas ca 300 sanktionerade tävlingar och IMORGON stänger anmälan till det nationella seriespelet som nu ersätter tidigare års lag-SM. Seriespelet närmar sig 1000 anmälningar (i lag-SM 2022 deltog 480 spelare).
Vilken padel-FEST, Sverige! Sporten LEVER.
Let’s take a walk along memory lane. Shall we?
Padelboomen (även känd som ”den andra pandemin”); Under covid arbetade de flesta hemifrån och varenda mellanchef spenderade dagarna i en padelhall. Det var nästan omöjligt att få tag på en padeltid trots hallarnas generösa öppettider och efterfrågan tvingade hall efter hall att öppna från Ystad till Haparanda. Inledningsvis under 2022 var tävlingarna stängda för alla förutom för eliten men tids nog ansågs pandemin så pass ”säker” att en efter en blev återinkallade till kontoret och tävlingarna öppnade för alla. Vid årsskiftet fanns det över 3 500 banor i Sverige - vilket visade sig att vara en överetablering och hallar i relativt moderna fastigheter med bra kommunikationslägen såldes plötsligt hejvilt (varsågod e-handlare, för alla lagerlokaler).
Det var ungefär här som uttrycket ”padeldöd” blev en grej. Under denna tid erbjöds majoriteten av de mest tävlingsaktiva spelarna endast sponsring i form av produkter och blev därmed av med den peng som tidigare gjorde att man åtminstone gick plusminusnoll på tävlandet. Endast ett fåtal spelare kunde och kan än i dag leva heltid på sin padel, men det var under padelns mest mörka tid som klyftan spelare emellan blev som störst. Vilket än idag ger heltidssatsarna en fördel när de inte behöver pussla i sin vardag för att få ihop träningstimmar eller ta ledigt från jobb för att infinna sig på SPT lagom till matchstart. Ovan kanske låter mörkt men tro mig, botten var inte nådd förrän vi som nation misslyckades totalt och välkomnade ännu en ”sport” (?): Pickleball. Upscaled ping pong kombinerat med downscaled tennis. Jag vet, jag vet..Becksvart. Som om inte badminton var nog.
Men!
Ny statistik från svenska padelförbundet kombinerat med vad jag själv upplever och hör i hallarna gör mig dock hoppfull.
Trots att den breda tävlingsverksamheten blev försenad med anledning av ovan genomfördes 250 tävlingar under 2022 och deltagandet var 25 000 tävlingsstarter - vilket vida överstiger deltagandet 2021. I början av 2022 hade SPF 106 medlemsföreningar vilket har ökat starkt och är idag uppe i över 170 st. Från 2022 har även antalet tävlingslicenser ökat från 2 300 licenser till 5 600 (varav cirka 800 ungdomar). Erfarenhet från andra idrotter visar att ett starkt föreningsliv ger goda förutsättningar för en god återväxt med en robust och god utveckling på sikt (https://svenskpadel.se/om-padel/statistik/). Slutsats: 2023 har bjudit på en fantastisk utveckling under en tid av motvind - något som vårt förbund allt för sällan tackas för. Likaså har Svenska Padelförbundet satsat på sin egen verksamhet och anställt personal som bidragit stort till att vi har fått ordning på vår medlemsservice, administration, tävlingsverksamhet, utbildning, partnerskap och landslag.
I hallarna ekar det åter av padelspel (tack svensk sommar) och på tävlingar kryllar det av publik. Likaså återupptas satsningarna på spelare och allt fler har bytt både klubb och racketsponsor - då det åter finns en konkurrens och läge att förhandla. När tidigare ägare köper tillbaka hallar (med en liten härlig vinst i fickan) återfås även hallarnas själ och gemenskap. Det är inte bara siffror som räknas utan kulturen och känslan när man passerar entrédörren.
Under 2023 kommer det att utspelas ca 300 sanktionerade tävlingar och IMORGON stänger anmälan till det nationella seriespelet som nu ersätter tidigare års lag-SM. Seriespelet närmar sig 1000 anmälningar (i lag-SM 2022 deltog 480 spelare).
Vilken padel-FEST, Sverige! Sporten LEVER.
/Julia
