Efter att svackan infunnit sig efter fjällsemestern insåg jag att det bara fanns en väg ut ur detta. Kände mig som Rocky i Rocky IV när han är ute och kör på vintern. Spela, spela, spela var receptet. Dagen efter padelskolan körde jag 4 timmar och redan efter en timme av dessa fyra kände jag att mitt spel är tillbaka. Kroppen orkade med 4 timmar och plötsligt kändes livet lätt igen.
Veckan efter så var det för mig att testa att vara PT. En god vän som inte spelat så mycket fick jag köra en timme med. Jag har nog snappat upp en del från Ehrnvall och tränarna här i Västervik. Passet gick väldigt bra och de tips jag gav gjorde hennes spel bättre faktiskt. Sjukt roligt. Efter passet fick jag frågan av de som har banan om jag var intresserad av att köra lektioner för de som är nya inom padeln. Jag tyckte det var väldigt roligt och sa att jag var intresserad. Padelmamman upplyste mig då att då får du mindre tid att spela själv så håll gärna i lektioner men då blir det mindre spel för egen del. Jag får se hur jag gör framöver.
Caroline tog PT-pass av Padelpappan.
Nu skulle det börja slipas på storformen men då får dottern kräksjuka så jag fick vila några dagar. Vilan denna gång gjorde ingen skada utan spelet fungerade bra sedan. Jag tycker det är roligast att spela mot spelare som är något bättre än mig själv men har nu kommit till insikt att det även är bra att möta dem som håller en lite lägre nivå. Då får jag mer tid på mig när jag ska slå och känner då ingen stress som jag lätt känner när jag möter bra spelare.
I veckan fick jag mer info om min kommande Spanienresa. Oj vad jag längtar och jag vet att det kommer att bli tufft för min kropp. Jag fick ett träningsprogram innan vi åkte till fjällen men har inte gjort det en gång. Här krävs skärpning för jag har verkligen svårt att få till detta fast jag vet att min kropp behöver detta. Efter det kommer sommaren och då blir det Luleå som vanligt. Denna gång hoppas jag få till en match mot redaktör Håkansson. Han har revansch att hämta men jag tänker mig att jag lirar med Per Dalhägg så att mina chanser till fortsatt segersvit är goda.
I mitt eget spel känner jag att mina lobbar fungerar bra även om jag skulle vilja lära mig att få lite underskruv i dem. Returerna tycker jag börjar känns ok även om jag ibland när jag ska lobba lägger en alldeles för kort lobb. Defensiven är fortsatt mitt främsta vapen och spelar ofta rätt tryggt. Fokus närmaste tiden blir att försöka hålla fokus hela tiden och försöka minimera misstagen samt träffa volleyn långt fram. Jag hörde under SPT i Luleå att en forehandspelare som jag ska ha en grym backhand och volley. Ska jag vara ärlig så är det mina sämsta slag men jag jobbar med dem. Såg damfinalen live och oj vad de är duktiga. Att titta mycket på bra padel är ett av de bästa tips jag fått. Själv är jag sjukt mycket bättre i teorin än i praktiken. Fick jag drömma så skulle jag vilja ha en dräpande bandeja för då skulle det gå bra för mig här i Västervik.
Trycket på padeln fortsätter att vara stort i Västervik.
Här i staden så fortsätter trycket inom sporten så det går knappt att boka några tider. Alla verkar nyfikna på sporten och igår fick jag frågan av en 62 åring kvinnlig kollega om jag inte kunde visa henne och en annan dam hur man gör. Det verkar aldrig ta stopp detta. Jag pratar padel nästan varje dag med kunderna på banken.
Padelmamman har börjat med yoga och spelar inte så mycket padel just nu. Hon vill även att jag ska börja med yoga och det skulle nog vara bra för min kropp. Men i helgen väntar nog en parpadel mot ett par vi brukar spela mot och som vi fått stryk mot ett antal gånger i rad. Ska även köra en PT med padelmamman inom kort.
Padelskolan med barnen rullar på och jag ser att barn spelar överallt. Fick i går en fråga om vilka barnrack som är bäst. Vad har ni för tips angående barnrack? Sedan är det en del som hör av sig till mig med olika frågor. Sånt älskar jag, fortsätt med det.
Vamos!, attras!
Padelpappan
