Det känns som att många tar en liten paus med sitt padelspel under sommaren. Denna sommar har jag steppat upp mitt spelande istället. Man kom ju hem från Båstad med ett rejält spelsug. Semestern var igång och skulle det då gå att spela tillräckligt? Svaret är ja.
Jag har nog snittat fyra timmar per vecka hela sommaren. Jag har spelat med de jag brukar spela med och har även spelat med turister som besökt Västervik. Känns som att många tar med sig sina padelrack på semestern och försöker få till lite spelande mellan strandhäng och grill. Vad roligt det är att möta nya personer och se att de är lika trevliga som alla andra padelspelare.
Många in min familj är nu padelspelare och i sommar kom systerdotter med pojkvännen Erik till Västervik en vecka. Under veckan blev det parpadel och så fick jag och Erik spela lite ihop. Varje år semestrar vi i Luleå och denna gång så åkte vi bil upp och stannade till i Skellefteå.
Skellefteå har haft padel sedan förra hösten så det skulle kul se vilken nivå dem höll och om man höll klassen utanför sin egen ankdamm. Som tur var höll jag nivån och jag spelade bra padel i Skellefteå. De har en fin hall med bra takhöjd tyckte jag. Höjdpunkten var när jag och Erik spelade mot min svåger Stefan och hans son Hjalmar. En riktig familjebatalj där det lyckligtvis för alla parter slutade oavgjort. Hjalmar var väldigt lovande i tennis när han var ung och smashade som en häst sparkar….
Från vänster: svåger Stefan, Erik (ihop med syskonbarn), Padelpappan och Hjalmar (systerson).
Resan gick sedan vidare mot Luleå. Förra året fick jag inte chansen att lira med redaktör Håkansson. Denna gång blev det av. Vi spelade utomhus i gassande solsken. Vi mötte Erica och Anders och lyckades ta en komfortabel seger. Erica mötte jag även ifjol. Hon var dock nervös över att möta Padelpappan vilket hon inte behöver vara. Jag är bättre på sociala medier än på padel.
Den här sommaren lyckades jag få till en match med redaktörn. Det blev utomhus i gassande solsken.
Luleå tyckte att jag hade förbättrat mitt spel och att jag var en Uppsalaprodukt vilket stämmer till stor del då de flesta av mina träningspass är gjorda med Uppsala och under ledning av Andreas Ehrnvall. Alltid roligt att höra att man tar steg framåt. Redaktören kallade mig vesslan som utvecklas snabbt men det är jag nog inte riktigt. Min defensiva spelstil gör sig bättre utomhus än inomhus skulle jag säga. Padelsverige är underbart. Denna sommar har jag fått frågor om spel i Umeå och även i Varberg. Roligt att många vill spela mot Padelpappan. En sommar går fort och bland det som inte hanns med var att åka en helg till Uppsala och umgås samt spela en hel del. Kanske bra att spara lite till hösten.
Efter allt padelspelande i sommar så började mina skor att stinka vilket jag säkert inte är ensam om. Jag har fått bra hjälp av mina följare med bra tips på vad man ska göra. Jag har till slut valt att köpa små kuddar som gör att skorna börjar lukta bättre och har nu även köpt ett par skor till så att jag kan varva skor mellan passen så att de hinner torka ordentligt.
Padelpappans skor har inte luktat gott i sommar.
Hur har då mitt eget spel utvecklats i sommar? Det känns som jag tar kliv hela tiden men har fortfarande så sjukt mycket att lära. Många av grundslagen som ännu inte sitter. Min serve har efter en justering i Barcelona nu plötsligt blivit ett vapen, lobbarna sitter oftast bra men här ska jag tänka på att bara slå lobben när jag har tid. Returerna har förbättrats. Mitt stora arbete med rätt fot fram när jag ska slå volley går inte alls bra. Det är ytterst sällan jag träffar rätt men när jag gör det blir det mycket bra volleys. Bandeja är det slag som jag vill lära mig men går oftast bara bra att slå på inbollningen.Under match om jag missar en så återgår jag till mina gamla slag för att försöka vinna en träningsmatch. Jag har lärt mig sjukt mycket senaste tiden på hur jag ska spela och hur jag ska röra mig men glömmer ända bort att använda det när jag spelar för jag vill då vinna varje match. Jag försöker också ibland slå hårt istället för att bara lägga in bollen och det straffar mig rätt hårt. Man ska inta vara något man inte är.
Padelmamman då? Hon har tröttnat lite på padel för jag pratar inte om annat och jag spelar så mycket. Jag hoppas att hon ska komma igång igen efter sommaren då hon planerar att gå en kurs. Hon vill att jag ska skriva ner hur mycket jag spelar för hon anser att jag inte erkänner för mig själv hur mycket jag spelar. Jag brukar säga att jag spelar 4 timmar i veckan. Hur mycket har du spelat senaste veckan och hur mycket har du inplanerat frågade hon i morse innan jobbet. Det visade sig att jag sen i söndags spelat 3,5 timmar och har 3 timmar till inbokade i veckan. Ibland är det jobbigt att erkänna ett beroende men vilket underbart beroende detta är. Vamos!!
//Padelpappan
