Stadens första klubbmästerskap väntar

Padelpappan fortsätter att ha problem med grepplindan. Men annars flyter padellivet på ganska bra. Och snart väntar stadens första klubbmästerskap!

Hade någon sagt till mig för fem år sen att jag skulle tänka, äta och utöva en racketsport en stor del av mitt vakna liv hade jag aldrig trott dem. Det var länge sen jag hade en fysisk hobby. J

ag hade gjort ett halvhjärtat försök att börja springa men inte riktigt komma igång. Magen hade börjat växa lite på min smala kropp. Sist jag spelade squash var 2001 och tennis kanske 2013. Sen kom drogen padel in i mitt liv. Prisa gud för det. På 11 månader har jag gått från 72 till 68 kg. Det känns lättare att gå till jobbet och shit vad mycket nya människor jag träffat genom vår underbara sport. Läs gärna Ola Axelsson underbara gästkrönika på Padelfeber. Jag önskar mig också ett radhus i Spanien.

 

Den varma sommaren är över och så också värmen i padelhallen. Istället för att känna pressen att utnyttja den varma sommarkvällen kan man nu konstatera att mörka kvällar spenderas bäst i padelhallen. Det känns som att en ny padelsäsong är i antågande och det känns underbart. Man märker det på att inga bra kvällstider finns att boka med kort varsel.När man gick i skolan längtade man efter nya pennor i pennfacket. Som 42-åring och padeltokig  längtar man efter nya saker som kan förbättra ens padelspelande.

Just nu är jag nöjd med det racket jag har, vet vilka bollar jag vill spela med och vilka kläder jag spelar med. Det som bekymrar mig just nu är lindan. Vilken linda ska jag ha och kan min dåliga padeltimme bero på lindan? Många i hemstaden som är bra på padel är väldigt duktiga i Squash och där har jag fått tipset om en ganska tjock kladdig linda. De padellindor jag köpt har inte hållit måttet. Tur att plåserpappan precis beställt sådana lindor till mig.

 

Skaermavbild 2018 08 29 Kl 075258

Padel sliter på Padelpappans åldrande kropp.

 

Hösten är i antågande och så också seriespelet i Västervik. Jag har åkt ut två gånger i rad ur div 2 men mirakulöst räddats kvar. Nu blir det div 3 med min nya partner Petter.  Ingen plåsterpappa ännu men har potential via sitt spel och sitt driv att bli en riktigt bra padelspelare. Jag får dock spela backhand när jag spelar med Petter men det kommer nog att bli bra. Padelmamman och Lotta för comeback i serien igen och ska bli spännande att följa. Hemma läses det mycket om mental träning och det ska nog inte underskattas. Vet inte hur många gånger jag vunnit klart första set för att sedan förlora stort nästa set. Vad är nyckeln?

Padel är inte optimalt för min åldrande kropp. Det behövs kompletterande träning. Vilken träning skulle du som läsare rekommendera?

 

Sedan senaste inlägget så har jag spelat mer padel än jag någonsin gjort förut. Spelar nog minst 4 timmar i veckan. Padelmammans kollega låter hälsa att tänk på vad som hände sist du spelade såhär mycket. Då åkte jag på skador. Kroppen är dock fortfarande hel än så länge,

Till helgen väntar stadens första klubbmästerskap. Jag och plåsterpappan David ska spela ihop. Vinner vi första matchen väntar några av Västerviks bästa spelar. Ska bli kul med en så utmaning. Som gammal sportnörd så är det underbart att börja tävla igen och känna pulsen. Ju mer padel  jag spelar desto mer inser jag att jag bör slå lösare och minimera misstagen.

Till sist lite om material. Alla bollar som blir gamla. Vad gör ni med dessa? Vi ska nog samla alla i en hink och sedan använda till våra barn när de tränar. Båda barnen är helt tokiga i padel och älskar att spela. Spännande att se var svensk padel är om 15 år……

/Padelpappan

 

Facebook Instagram Twitter LinkedIn Skicka meddelande Kopiera länk