Klockan 05.00 söndag den 28 augusti satte jag mig på planet till Malaga för att spela förkvalet till Mijas World Padel Tour. Med en spelare jag enbart har sett och pratat med, aldrig spelat.
”Jag får i alla fall spela tävlingen med en spanjor”.
”Erfarenhet kommer först”.
”Gör ditt bästa och se vart det leder”.
Lite så gick mina tankarna innan resan.
Jag och Ignacio ”Nacho” Asenjo planerade att träna tillsammans från onsdagen men hans plugg gjorde att han inte kunde komma loss förrän lördag, alltså dagen före vi skulle tävla.
Knappast optimalt. Träningen vi gjorde på lördagen höll dessutom så låg nivå att jag kände ” Vad fan har jag gett mig in på?”.
Första passet med honom var uselt, medan jag själv känt att jag spelat bra hela veckan.
Windahl och Nacho fick knappast en optimal uppladdning tillsammans. Men sedan small det ordentligt.
I Mijas går vi in och gör en helt okej första match mot österrikarna Alten/Krenn. Just i den matchen hade jag Dani Dios röst i tankarna konstant:
”Dan, you’ve got to remain focus all the time, let your wrist do the work in your smash and the shots that you select to, go for it”
Precis det gjorde att vi kunde stå där som vinnare. Precis det gjorde att jag exempelvis vågade gå för det vid 5-5 i avgörande tiebreak.
Den videon Padelfeber la ut på Instagram vid det tillfället - jag känner fortfarande vad jag tänkte just där och då.
Vamos Padels sammandrag av Windahls match mot en hyfsat taggad Javi Perez.
Första vinsten var en sådan mental urladdning att jag hoppades att nästa match skulle vara nästa dag. Men oj så fel jag kände. Vi fick bara några timmars vila innan det var dags igen.
Andra matchen går jag in gör kanske min bästa padelmatch mot en taggad Javi Perez i diagonalen och en gigantisk Calvache. Självförtroende var det som fick mig att klara av det. Jag trodde verkligen på att vi kunde slå dessa spelare.
I tredje matchen gick jag in med exakt samma inställning som i de två första matcherna. Skillnaden denna gång var att jag missade mina slag som jag satte tolv timmar innan. Jag är absolut inte missnöjd med sista matchen men jag kände att jag hade kunde skada mer om jag behållit den nivån jag hade under andra matchen.
Men trots förlusten i tredje rundan är jag väldigt nöjd med resan. Jag kom dit med en mentalitet att bara få spela tävlingen och få erfarenhet. I dag åker jag hem med självförtroende, erfarenhet och en kristallklar bild av vad jag behöver träna på.
Det som har hänt är definitivt en milstolpe i min karriär som jag är stolt över men att lämna jorden och sväva ovanför molnen vore ett misstag som många har fallit på. Jag vill absolut inte förminska det som hänt men det är ett väldigt litet steg på resan och nästa gång kan man inte förvänta sig samma sak. I stället kommer jag ta boll för boll, match för match och bibehålla mentaliteten som jag haft under resan. Det är det vinnande konceptet samt att fortsätta träna som jag gör.
Dani Dios fick Windahl att förstå att de egenskaper han har är av riktigt hög klass. Det gäller bara att tro på dem.
Jag har Dani Dios att tacka otroligt mycket för. Under hela veckan hade vi långa dialoger både före, under och efter träningen. Han fick mig att inse vad jag har för att lyckas, vad jag har som står ut och att det är så pass bra att jag enbart behöver självförtroende för att göra det till vapen som håller enormt hög klass.
Poletten ramlade ner och jag fick verkligen aha-känslan.
Nu pratar jag om att jag inte bara kände det utan jag kunde nästan ta på det, så tydligt jag såg det. Precis det är nyckeln till nästa steg. Oavsett hur dåliga dagar, turneringar eller veckor jag har så vet jag med mig att jag har vissa slag och rörelser som sticker ut. Jag vet själv att jag har det, sen måste man lära sig att ta fram och använda det i både många men framförallt rätta lägen.
Det var inte enbart positivt beröm jag fick från Dani, jag fick också verkligen veta vad jag måste jobba på. Det roliga i det var att han nämnde att jag inte behöver öva in slagen eller något särskilt tänk utan mer val av slag. Det steget från att lära sig slag till att lära sig använda slag är faktiskt stort. Just där fastnar väldigt många spelare, sa han och det är där han trodde att jag kunde bli en riktigt bra spelare om jag fortsätter jobba så hårt som jag gör. Som sagt, Dani gjorde enorma intryck på mig denna veckan.
Det som väntar nu närmast för mig är Växjös SPT. Därefter blir nästa WPT-kval i Madrid med David Antolin (som för övrigt också gick till kvalfinal i Mijas) för att sedan fortsätta med Gonzalo Rubio till Lugo WPT Challenger. Det kommer bli en resa som man verkligen längtar till, shit asså.
Håll även utkik på min Instagram för ännu en nyhet jag droppar snart....
Vi hörs snart igen
//DW