I fredags avgjordes Stadskampen mellan Staffanstorp och Lödde. Jag spelade i C klassen för Padel of Sweden Staffanstorp. Förra gången vann vi på bortaplan så den här gången hade vi en seger att försvara.
17.15 var alla i Padel of Sweden laget på plats i hemmahallen och 17.20 rullade Lödde in i en hyrd spelarbuss och ut klev deras lag. Musik i bärbar högtalare, banderoller och hejarklack var också med. Stämningen var på topp och de var laddade för en revansch. Förra gången vann Staffanstorp med 9-7 i matcher.
Vi, det vill säga jag och min partner för kvällen Helene, var femte matchen ut. Det innebar att vi fick heja fram de andra fyra lagen och göra vad vi kunde för att stötta dem innan det sen var vår tur. B-tjejernas match drog ut på tiden så väntan för vår del blev lång. Men det gjorde inte så mycket då tjejerna bjöd på en väldigt spännande match. Inspirerande att titta på men tyvärr förlorade vårt lag i tiebreak. Men det var nära, mycket nära. Så med den matchen färskt i minnet klev vi på plan och tänkte att nu jäklar ska vi vinna.
Motståndarna bjöd upp till match i början. Ena spelaren hette Anna vilket blev knepigt för mig då jag missade en boll och publiken applåderade och ropade ”Bra Anna, snyggt Anna osv” i början blev jag frustrerad då det kändes som ett hån att de ropade och berömde när jag missade. Men det la sig efter en stund och jag tänkte istället att det faktiskt var mig de hejade på. När jag hörde mitt namn funderad jag inte så mycket på vad jag precis missat utan sög istället åt mig av berömmet (som var riktat åt motståndaren, Anna). Det gav energi och vips så var setet över och vi vann första med 6-2. Andra set gick också till vår fördel och slutade 6-1.
Helene har jag spelat med många gånger innan och vi är lite som en maskin ihop. Vi har en plan, håller oss till den, spelar by the book och ger oss inte på några utsvävningar eller något oväntade. Vi spelar vad många skulle beskriva som en rätt tråkig padel. Men den är effektiv och det är skoj att spela med Helene för hon pratar ett språk jag förstår. Hon konstrar inte till det utan säger hon att nu spelar vi lågt i mitten så är det där vi spelar. Vi jobbar tillsammans för att få motståndarna ur balans och när de öppnar upp på sina sidor är det där våra returer går och så vinner vi poäng efter poäng. Inte speciellt mycket dramatik men det är effektivt. Vi två tillsammans är lite mesiga men med ett enormt tålamod och därför tycker jag det är så roligt att variera med exp Katarina som jag spelar i serien med. Där är det känslor, liv och temperament. Där är man ständigt förbered på överraskningar och redo för ”krig”. Inte alltid lika resultatgivande som det mer ”tråkiga” by the book med Helene. Men jag tycker att båda delarna har sin charm.
Helene - innan djävulen flög i henne.
Vår andra match blev onödigt spännande. Vi släppte upp resultatet till 4-4 och vet inte riktigt var som hände. Men vid 4-4 vände jag mig mot Helene och sa ”detta förlorar vi inte”. Motståndarna hade en stor hejarklack på läktaren som klappade, skrek och jublade så fort de gjorde något bra. Sånt ger naturligtvis energi till dem. Men där vaknade Helene till och det var som att djävulen flög i henne.
Den i vanliga fall lugna och taktiska spelaren fick fullständigt frispel när jag fick in ett avgörande slag. Hon jublade, bankade i racketen och skrek rakt ut för allt vad hon var värd ”BRA DÄR ANNA”. Sen spelade vi vidare och för varje boll som vi vann skrek Helene högre och mer. Först blev jag lite ställd och undrade vad som hände men sen bara log jag. Nu jäklar var vi på G. Allt jag tidigare tänkt om att hon och jag spelar en tråkig padel och att vi är som en maskin var plötsligt som bortblåst. Jag tror att motståndarnas hejarklack triggade igång henne. Hon blev förbannad och tyckte att vi minsann också var värda lite jubel.
Vad det nu än var som flög i henne så gav det resultat och de där 4-4 som vi hade i början blev 6-4 till oss och andra set vann vi med 6-1 och när matchen var slut var det Padel of Swedens publik som applåderade högst.
*Tyvärr förlorade Staffanstorp mot Lödde i totalen med 7-9. Exakt samma siffror som vi vann med förra gången så det lär bli en tredje och avgörande kamp framöver för att se vilken stad som verkligen är bäst.
Utepadel - inte alltid så mysigt.
Många pratar om tjusningen med att spela padel ute. Det låter trevligt och en fin sommardag kan jag mycket väl förstå att det är njutbart. Igår bestämde vi oss för att göra just detta, spela ute. Bokade banan i Falsterbo och begav oss ner dit. Det var strålande sol när vi lämnade hemmet så förväntningarna var höga men ack så fel det blev…Inledningsvis gick allt bra men regnet hängde i luften och det tog inte många game innan himlen öppnade sig. Vi spelade vidare, trotsade regnet men till sist gick det inte. Se bild. Att övertala mig att spela ute efter den här matchen kommer inte bli lätt. Padel ute i all ära men jag håller mig nog inne tills det finns möjlighet att resa till Spanien eller något annat varmt land. Gårdagens padel gav inte direkt någon mersmak.
Ny vecka och nya möjligheter. Den här veckan har jag inbokad träning mån- torsdag i Trelleborg med fokus på ett slag varje dag, bandeja, volley, lobb och vägg. Ska bli spännande att se vad det ger. Fortsättning följer…
//Anna
