Padel är som ett pussel. Eller ett parti schack om man så vill. En pusselbit eller ett schackdrag här och där gör ensamt ingen skada. Det är serien eller sekvensen av slag som gör skadan. Det finns alltid en lösning. Gör motståndarna ett drag så finns det motdrag. Ju skickligare motståndarna är desto större krav ställs på dig och din medspelares:
1) Förmåga att förstå vad motståndarna gör och söker på banan för att kunna stoppa strategin
2) Förmåga att utföra olika strategier, slag och tempo på bollen (er verktygslåda)
Något vi kollade djupare på under Bullpadel Elite Camp med Manu Martin var just hur vi som par kan påverka motståndarnas valmöjligheter bara genom att positionera oss annorlunda och TILLSAMMANS täcka ytor. I förra inlägget (läs här) gav jag exemplet vid uppställning av smashen (serven i den övningen) men det finns väldigt många fler exempel. Kopplat till detta ska vi också ha med oss skillnaden på ens bästa slag och det optimala slaget. Låt oss kolla på några fler exempel:
Scenario 1: Ni har slagit en lobb som motståndarna släpper ner och spelar efter bakvägg. Gång på gång kommer en projektil som ni inte kan göra något med – eller som variation lösa bollar mot era vinklar som blir vinnare. En av er, eller båda, testar att stanna bak. Då försvinner alternativet med det stenhårda slaget då motståndaren istället måste fokusera på flackt och tungt med mycket backspinn.
Även om ni naturligt vill fram till nät, spring inte fram i kamikaze-stil om ni inte har statistiken med er. Kräver dock att ni har en strategi och vet vad ni ska göra som par i den uppställningen.
Scenario 2: Ni lobbar och gång på gång träffar motståndaren sidoväggen/galler med oberäkneliga studsar. Genom att spelaren i diagonalen tar ett par steg in i banan och täcker sidoväggen samtidigt som partner rör sig in mot mitten för att täcka bollar som antingen direkt från galler kommer ut till mitten av banan eller ta de bollar som gått för hårt mot sidovägg/bakvägg och ger retur ut i banan. Tillsammans tvingar ni motståndaren att spela löst mot mitten/eller spela bort från sidoväggen.
Tänk på att detta knappast är någon standarduppställning utan en uppställning för att begränsa motståndarens valmöjligheter av slag. Att lösa det här som par kräver mycket av er.
Scenario 3: Forehandspelaren skadar gång på gång er backhandspelare med sin backhandvolley ner mot bh-hörnet. Om volleyn är rätt placerad är det oftast väldigt få alternativ du har från ditt bh-hörn där. Ta istället ett el två steg in i banan och ta volleyn på volley (och volleylobba eller spela snabbt tillbaka mot spelaren som slagit volleyn innan). Detta gör att volleyspelaren inte kan gå lika djupt i banan med sina volleys.
Om era motståndare konsekvent sätter press på er via sina djupa tunga volleys så kan ni ta ett eller två steg in i banan och möta med fart eller volley-lobb. Allt för att bryta mönster och ändra matchbilden.
Detta kan göras på alla nivåer, men det kräver stor förståelse för hur ni som par gör det tillsammans och vad konsekvenserna av en viss uppställning blir. Stänger ni en risk eller en möjlighet för era motståndare, öppnar ni sannolikt för en annan. Och är ni inte kompakta som lag och jobbar tillsammans med dessa positioneringar så får ni inte full effekt.
Jag har ett väldigt färskt exempel för egen del. Mauri Andrini var i Helsingborg tidigare i veckan och jag tränade med honom då. Halva passet var mycket kontroll och övningar för olika tempo på bollen och sista halvtimmen olika typer av krosspel. Inledningsvis kom jag åt honom bra med min volley och bandeja, bra djup, tyngd och ork att variera, han fick jobba djupt. Jag kände mig trygg vid nät. Men när det vankades poängspel tog Mauri en position ett eller två steg längre in i banan och började ta allt fler av mina volleys på volley och lobbade tillbaka. Mina volleys djupt mot Mauris fötter blev inte längre de optimala slagen och gick nu ”rakt på” honom och jag fick nu istället leta konstant efter vinklarna och efter 25 min spring fram och tillbaka så var inte orken där att vara rätt i fötterna, bollarna kom enklare till honom och sista 5 minuterna var ren avrättning. Öppna yta och använd yta.
Kärt återseende med Mauri Andrini. Om en vecka ses vi i Paraguay – Mauri är head coach för Storbritanniens båda lag.
”No matter of the level - the game is the same, it’s just about your ability to execute it” /D.Dios.
Jag förstod exakt vad som skedde på banan (eller till 95% haha). Nivåskillnaden är bara för stor och mot Mauri är min verktygslåda två eller tre storlekar för liten. Kanske fyra. Men kul hade vi och trött blev jag. Det är omöjligt att inte ha kul med Mauri i närheten. En riktigt entertainer och med ett stort kunnande. Kolla in hans youtubekanal: Hello Padel.
Mitt främsta tips för att utveckla sitt spel är att tävla för att komma ifrån den där poolen på 7-8 spelare man normalt spelar 90% av sina matcher med och vet exakt hur de spelar. Möt många olika spelstilar och spelare. Och vill man bli bättre, investera i dig själv och din padel genom att ta lektioner och träningar. Padel blir bara roligare ju mer man förstår (och ju mer man förstår ju mer förstår man att man inte förstår – insikt är ofta starten på utveckling/förändring).
Njut av er padel i helgen.
/Andréas
