Första tecknet brukar vara att vi känner en ömhet och stelhet i armbågen. Kanske vaknar vi på natten av att den smärtar. Men vi fortsätter att spela – för att det är så roligt. Vi uthärdar smärtan tills det inte går längre.
Sakta, sakta skaffar vi oss en skada som i värsta fall kan tvinga oss att vila i över ett år.
Lars Lundgren är fysioterapeut och internationell expert på idrottsmedicin. Han har redan hunnit behandla många padelspelare och säger att armbågen är en av de vanligaste skadorna i padel.
- Ja, tillsammans med knän, vadmuskel och ländrygg.
Egentligen vill han kalla tennisarmbåge för padelarmbåge eftersom det inte är helt säkert att skadan är exakt den samma och att den ska behandlas lika. Men den kategoriseras in under det som kallas ”överbelastningsskador”.
Det betyder att skadan inte har ett akut ursprung till ett enda tillfälle. Det är snarare många små slitningar som ger upphov till mikroskopiska bristningar.
Skadan påminner mycket om musarm. Men enligt Lundgren är padelarmbågen så mycket lättare att upptäcka i tid. Och om vi spelare bara kunde lära oss att vila när smärtan uppstår hade många förskonats.
Men det är just det. Vi padelspelare har svårt att vila. I stället gör vi allt annat, ofta på chans.
- Min erfarenhet är att många googlar sig fram, provar sig fram, i syfte att slippa vila. De provar gärna allt på en gång: tejp, armbågsskydd, liniment, töjningar, hantelträning – bara för att nämna några av de åtgärder som används. Det är svårare att ta till sig rådet att vila.
Lundgren ser ett problem till gällande padelarmbågen.
- Det knepiga är att de behandlingsmetoder som tidigare testats har nästan uteslutande beforskats på andra tillstånd än just padelarmbågen. Det gör att man inte självklart kan veta att en åtgärd som visat sig effektiv för en musarm eller tennisarmbåge fungerar för just din armbåge.
Varför får vi då padelarmbåge? Det kan bero val av racket eller bristande teknik. Eller en kombination.
När det gäller utrustning som racket och skor tycker Lundgren att man ska ha respekt för all förändring. Byter du racket bör du vara extra försiktig för att inte dra på dig en överbelastningsskada.
- Det är lite som att gå in nya skor. Är vi oförsiktiga kan vi få elaka skavsår.
Tips för att undvika padelarmbåge
1) Välj rätt racket. Ett framtungt racket med styv yta ökar belastningen på senan och därmed risken.
2) Var försiktig när du skaffar nytt racket. Det innebär en ny ansträngning för kroppen, vilket gör att du bör lägga in vilodagar efter varje pass.
3) Trotsa inte smärtan. Börjar armbågen göra rejält ont så är det dags att vila eller att vidta åtgärder, som att byta racket.
Fakta/Behandling av padelarmbåge
En padelarmbåge behandlas ungefär som ett stelt och värkande fäste för hälsenan. Man måste försöka få en mjuk muskel som tar upp tyngden vid slag. Man måste försöka öka blodcirkulationen i själva senan där den fäster in mot benet, detta för att öka tillförseln av kroppens läkande molekyler samt minska smärta via god syretillförsel.
Detta görs oftast med lätt träning under smärtgränsen på olika sätt, ibland masserar man mekaniskt underarmen och fästet. Detta kan du som spelare göra själv.
Hos fysioterapeuten används ibland stötvåg som är ett sätt att mekaniskt skapa små mikrofrakturer vilket är tänkt att öka cirkulationen och påskynda återhämtningen.
Det finns utöver detta ett stort antal specifika behandlingar som används beroende på hur symtombilden ser ut. Grunden i behandling bedömer dock Lars Lundgren är att ge ett rimligt tränings- och spelschema under tiden behandling pågår.
Johan Håkansson
