2017 och 2018 stod Anna Svedenhov från Helsingborg på toppen av sin karriär. Två raka SM-guld blev det i par med Arvidsson. Dessutom var hon ett ovärderligt ankare i landslaget, där hon fick spela både på backhand- och forehandsidan.
I sin iver att bli ännu bättre började Svedenov att träna ännu hårdare 2019. Vilket ledde fram till att en smärta i knäet kom smygades.
Hon jämför det med en tennisarmbåge – fast i knäsenan.
- Det var precis innan en SPT i Luleå. Jag hade gjort en massa knähopp i nedförsbacke och det är inget jag rekommenderar. Men när smärtan kom tänkte jag bara att den säkert lägger sig.
Men det gjorde den inte. Smärtan höll i sig över sommaren, men tack vare ett bra rehabprogram väcktes ändå hoppet om en snar comeback.
Då gjorde hon det stora misstaget.
- Jag ville så mycket. Jag ville försvara SM-guldet med Sofia. Och jag ville spela EM igen i Portugal. Jag skyndade på processen och då sa kroppen ifrån igen. Plötsligt var jag tillbaka på ruta ett igen.
Månaderna gick och när 2020 kom började Svedenhov inse att elitkarriären var över, att hon aldrig mer skulle komma tillbaka för att möta de bästa i Sverige eller få dra på sig landslagsdräkten igen.
Det blev en sorg som inte var lätt att hantera.
- Jag var tvungen att bryta helt med padeln. Jag provade att gå till hallen och titta liten, men jag fick så många frågor om mitt knä att jag inte orkade längre. Även om jag var tacksam för att folk brydde sig så blev det för jobbigt.
Faktum är att Anna Svedenhov kopplade bort padeln totalt. Hon slutade titta på World Padel Tour på Youtube och Viaplay och ställde om sitt liv mot andra mål.
- I våras kände jag att jag kunde börja lägga padeln bakom mig. I samma veva hittade jag golfen igen, vilket betytt mycket. Har man hållit på med idrott i hela sitt liv så vill man få utlopp för energin vid sidan av jobb och familj.
Någon gång då och då får hon sms från padelspelare som visar att de tänker på henne och att de önskar se henne på banan igen, vilket värmer mycket.
- Ja, man blir ju lätt bortglömd. Jag är så tacksam när någon hör av sig.
Och med tiden försvann även den inre smärtan att titta på padel. Nyligen satt hon framför TV:n och njöt av att se unga Amanda Girdo spela.
- Jag har ju förlikat mig med att det inte blir jag som får utmana henne. Men hon var verkligen jätteduktig. Hon spelade så fin padel.
Svedenhov ser nu fram emot att följa utvecklingen inom svensk dampadel med stort intresse.
- Det är så roligt att Sofia och Baharak ska spela ihop. Och gärna att vi får fram fler som Girdo. Det är jättespännande.
Och ingen ska tro att Anna Svedenhov har gett upp hoppet om att kunna spela padel igen. Ganska nyligen stod hon för första gången på banan i tio minuter och slog bollar.
- Mitt mål är att kunna bli så pass bra att man kan spela roliga matcher i den lokala serien med goa bollar och roligt snack.
Sedan har hon faktiskt ett mål till.
- Jag vill spela veteran-SM med Antonette Andersson en dag. Båda har ju hunnit bli 45 år nu. Men då får nog Anto ta backhand, säger hon och skrattar.
Kommer knäet att bli helt återställt?
- Ja, det tror jag. Böckerna säger att det tar allt mellan tre månader och tre år. Men det hade på många sätt varit lättare om jag dragit korsbandet. Det här är en diffus skada som man inte vet hur länge den tar innan den har läkt.
Hur ser du i dag tillbaka på din karriär?
- Jag ser tillbaka på den med stor glädje. Så roligt vi har haft det på mästerskapen.
Johan Håkansson
