Redan i morgon börjar förkvalet till Mijas WPT och som Padelfeber har skrivit tidigare är det två svenskar, Calle Knutsson och Daniel Windahl, som prövar lyckan.
Framför allt Windahl bör ha en hyfsad vinstchans mot det österrikiska paret Alten och Krenn.
Men även om det alltid är spännande att följa svenskarnas resa mot högre nivåer kan jag ändå inte låta bli att segla fram några dagar i tanken. För det som väntar slår faktiskt allt vi tidigare fått vara med om när det kommer till ovisshet. Jag vill nog påstå att världspadeln aldrig varit så rolig att följa som nu.
Efter en tids vadskada är det alltså äntligen dags för comeback för Fernando Belasteguin, det största namnet som padeln någonsin kommer att få se.
Och det är Belasteguin version 2.0 som vi komer få se.
Efter fem raka förluster mot Paquito och Lebron tog Bela det radikala beslutet att helt enkelt ge upp och separera från Pablo Lima. En nyhet som skakade om padelvärlden. Bela hade tagit beslutet att inleda en helt ny resa och skriva nya kapitel i boken om sitt padelliv.
När Bela sa adjö till Lima sa han också adjö till sin karriär som backhandspelare. Bela tänker visa världen att han som 40-åring även kan bli världens bästa forehandspelare.
Han knöt till sig 20-åriga Augustin Tapia, det kanske mest spännande namnet av alla unga som är på väg framåt
Och framför allt, han tog beslutet att som 40-åring gå över från backhandsidan till forehand.
Det här är stort. Det är nästan som om en världsdelsplatta har förflyttat sig.
Redan som 22-åring blev Bela den yngste världsettan i padelns historia och i nästan två decennier var han sportens konung i sitt backhandhörn. Och bortsett från ett väldigt kort inhopp av Willy Lahoz har Bela alltid valt att spela med en vänsterhänt.
Nu vänder han upp och ner på allting.
Men ni som följt det jag skrivit vet att jag ändå inte är chockad. Redan för ett år sedan var jag inne på att Bela mycket väl kan avsluta sin karriär som forehandspelare, just för att förlänga sin tid i den absoluta världstoppen.
Att han dessutom väljer att göra denna resa tillsammans med Tapia är underbart för padeln. Och jag tror att Bela gör det för att han till viss del ser sig själv i den unge argentinaren. För Tapia kan mycket väl vara det största löftet padeln sett sedan...ja, Bela tog över sporten.
Men Tapia är ett underbarn som varit förföljd med otur. När det var dags för hans stora genombrott drabbades han själv av en allvarlig skada som sabbade stora delar av fjolårssäsongen. I år skulle det ändå vara dags, men precis när han och legendaren Juan Martin Diaz började få rejält flow i sitt spel gick JMD och skadade sig.
Att Bela valt Agustin Tapia till sin partner är ingen slump. Bela har sett unika egenskaper i Tapia, som absolut kan bli en ny världsetta.
Samma sak med Bela. Deras debut tillsammans sköts på framtiden på grund av Belas skada i vaden.
Men nu är det alltså dags och spänningen stiger för varje dag.
Det var först för någon timme sedan som jag såg sen slutlig bekräftelse på att Bela verkligen ska gå forehand. Allt har varit höljt i dunkel, hemlighetsmakeriet har varit totalt och jag har faktiskt inte sett en enda video på hur Bela har förberett sig på sin comeback, något som världsspelarna annars brukar vara väldigt frikostiga med.
Så vad kan vi vänta oss av Bela och Tapia?
De inleder sin resa som det tionde högst seedade paret, vilket innebär att de får en tuff start. I varje lottning kan de åka på vilket topplag som helst i första omgången. Nu i Mijas har de ändå fått något som måste betraktas som en bra lottning. I första omgången drabbar de samman med Silingo och Allemandi, som vari final senast i Valencia. Men det är åndå ett lag de kan och bör slå.
I andra omgången lär då Pineiro och Ruiz vänta, även det ett möte de bör klara.
I så fall kan det bli en kvartsfinal mot världsettorna Sanyo Gutierrez och Maxi Sanchez.
Jag skriver ”kan bli” för när det gäller världsettorna kan vi inte vara säkra på någonting längre. Sanyo och Maxi har spelat så dåligt på slutet att alla har försökt förstå vad som är fel. Hur kan världens bästa par helt plötsligt tillhöra de sämsta?
Det finns nog många faktorer där jag tror att den största är rent mental. Det är tufft att vara världsettor och att hela tiden söka drivkraften att försvara sin position. Det är roligare att jaga.
Är Sanyo Gutierrez tillbaka i gammalt gott slag i Mijas? Och kommer han att spela med glasögon?
Under torsdagen och fredagen avgjordes den vänskapliga Nations Cup i Portugal och då lade jag märke till en intressant sak. Sanyo spelade sina matcher med glasögon. Det KAN bero på att han inte tog det mer seriöst än att han inte ens orkade byta till linser, men det kan lika gärna bero på att han inte har sett tillräckligt bra och därför nu bestämt sig för att spela i glasögon. Turneringen i Mijas lär ge svar på den frågan.
Ändå har vi ännu inte kommit in på de lag som trots allt måste gälla som favoriter.
För även om Sanyo och Maxi ännu är världsettor var det så länge sedan de spelade som sådana att jag vill lyfta fram två andra par som favoriter:
Paquito Navarro och Juan Lebron.
Ale Galan och Pablo Lima.
Paquito och Lebron får gälla som favoriter i Mijas.
Turneringen i Mijas kommer att avgöras utomhus och det kommer att vara varmt, enligt prognosen cirka 30 grader. Detta är två faktorer som verkligen gynnar Paquito och Lebron. Under de förutsättningarna har de varit i princip oslagbara.
Galan och Lima parades ihop för första gången senast i Valencia och de vann direkt, vilket är en otrolig bedrift. Det innebär att Lima nu vunnit WPT-titlar med Bela, Paquito och Galan och det innebär också att vi direkt fick ett kvitto på hur bra Galan verkligen är.
Ale Galan och Pablo Lima vann sin allra första tävling tillsammans.
Än en gång har dessa två lag hamnat på samma halva, vilket innebär att de lär få mötas i semifinalen. Men säkert är det inte. För på samma halva finns så spännande lag som Uri Botello/Javi Ruiz och Fede Chingotto/Juan Tello.
Vi gör oss redo för detta ovissa slag på den spanska solkusten och jag har absolut ingen aning om hur det ska sluta.
Och det är precis det som gör detta så vansinnigt roligt.
Johan Håkansson