Att diskutera sjukdomar så här dagarna före SM känns ganska logiskt i och med att den regerande svenske mästaren Daniel Windahl tvingades kasta in handduken i sista stund på grund av halsfluss.
Något som förändrar förutsättningarna en hel del – och lämnar fältet ganska öppet.
En spelare som verkligen har erfarenhet av förkylningar och SM är Andreas Pålsson. Han har aldrig velat göra någon sak av det, men berättar att han faktiskt spelat sjuk de senaste två mästerskapen.
- Det är ju mycket skit som går på hösten. I fjol var jag ganska risig och därför känns det inte som att det var hela världen att vi förlorade i semifinalen (mot Viktor Stjern och Pierre Bonfré), för vi hade inte haft någon chans i finalen ändå, säger han.
Men nu har både han och hans partner Bobby Seger fått vara friska och förbereda sig på bästa sätt. Och paret är riktigt sugna på att göra en bra höst – något som skulle rädda upp en säsong som annars varit ganska motig och ibland rent medioker.
Ett par som gärna vill aspirera på titeln ”bäst i Sverige” har inte en enda finalplats i SPT, till exempel.
- Det började faktiskt bra när vi var i Spanien och spelade. Vi tyckte själva att vi spelade riktigt bra. Sen kom vi hem och SPT i Helsingborg blev ingen höjdare. Bobby hade legat sjuk i feberfrossa och det var inte den bästa timingen.
Det blev förlust redan i första omgången mot Roger Fridolf och Husein Mehmedovic.
I Stockholm blev det förlust i kvartsfinalen mot Anton Andersson och spanjoren Raul Torres Gonzalez.
- Ingen skam att förlora mot dom. Vi hade flera setbollar i första set men hade inte marginalerna mot oss. Men det är en förlust jag kan ta. Anton är alltid bra och spanjoren var riktigt duktig.
Däremot förlusten i semifinalen i Luleå mot John Larsson och Andreas Beer svider rejält.
- Det var en katastrof. Vi spelade riktigt dåligt. En förklaring var att jag hade gått genom glaset två veckor innan och tvingades sy tio stygn på högerarmen. Det var tvunget att läka innan Luleå och vi hann inte träna så mycket.
Som om det inte vore nog med motgångar där…
När det var dags för SPT-tävling i Växjö visade Pålsson och Seger gammal god form. De gick fram till semifinal och hade det nykomponerade paret Calle Knutsson och Ola Brodén på gaffeln då en kramp satte stopp för äventyret. Vid 1-0 i set och tiebreak i andra så fick Seger en sån allvarlig kramp att laget tvingades ge upp.
- Det var en riktigt bra padelmatch där alla fyra spelade bra. Och det kändes som vår match, att vi skulle vinna den. Vi var närmare i deras servegame än de var i våra. Sedan kom krampen och förstörde, men spelmässigt kände vi ändå att det hade gått åt rätt håll.
Den känslan har bara förstärkts inför SM.
- Vi blir bättre och bättre. Det känns som om våren bara försvann av sjukdomar och allt möjligt. Men under sommaren samlade vi energi och det känns roligare nu, roligare att träna. Vi brukar alltid spela bra första delen av året och sedan ha en sämre höst. I år hoppas jag att det blir lite omvänt.
Att finalseedade paret Pålsson/Seger är ett av lagen som kan vinna är nog de flesta överens om. Men själva är de helt inställda på att det blir ruskigt tufft att ta sig fram i turneringen.
- Gör du inte jobbet finns det många i dag som du får stryk av. Det kommer bli tuffa matcher hela vägen. Vi har potential att vinna alla matcher, men det blir inte lätt. I en kvartsfinal kan vi få möta Filip Svensson och Oscar Axelsson. Det är verkligen ingen lätt match.
Ni har ju varit med några år nu och fått uppleva den allt hårdare konkurrensen. Hur ser du på den?
- Det är mycket roligare nu. För padelns utveckling är det riktigt bra. Det är hårdare och mer fysiskt. Det krävs mer av dig för att vinna en match. Det tävlas hårdare och fler spelare har en större verktygslåda att ta till. Tidigare visste du ofta att du skulle vinna – den tiden är förbi.
Ni har varit favoriter några gånger men har ännu inte vunnit ett SM. Hur mycket suktar ni efter en titel?
- Jag skulle värdera det väldigt högt. SM är det jag såg fram emot mest redan när året började. Vi har varit väldigt nära att vinna tidigare, men inte lyckats. En titel för mig skulle vara jättestort.
Ni jagar revansch, kan man säga?
- Revansch är fel ord, men vi är jävligt sugna på att vinna.
Johan Håkansson
