Jag har tidigare skrivit krönikor om att jag tycker att svensk padel är alldeles för tyst. Men då har jag främst syftat på känsloyttringar.
Det har blivit bättre. För ett par år sedan var det nästan knäpptyst i hallarna under tävlingar, nu hör man glädje och frustration lite här och var. Något jag dels tycker är roligt, men även tror är viktigt. Padel är ett sådant extremt koncentrationsspel och det gäller att hålla adrenalinet och fokuset på absolut topp. Då kan det hjälpa till att likt volleybollspelare peppa varandra och jubla över vunna bollar hela tiden.
Men svensk padel har definitivt mycket att lära när det kommer till information till varandra under spelets gång.
Just när jag skriver dessa rader spelar världsettan Pablo Lima tillsammans med sin tillfällige partner Augustin Silingo i WPT-tävlingen Portugal Padel Masters. De möter det svårspelade brasilianska laget Lucas Bergamini och Lucas de Oliveira.
Det roliga är att mickljudet inifrån banan är utmärkt för en gångs skull, vilket ger oss en ny inblick.
Spelarna tjattrar precis hela tiden. Och mest av alla tjattrar Pablo Lima. Mellan bollarna går munnen i ett. Det är förmodligen hans sätt att hålla stridsberedskapen på topp hela tiden.
Men framför allt är spelarna suveräna på att informera varandra om var motståndarna positionerar sig.
Pablo Lima - världsetta i att både spela och att prata under spelets gång.
Låt oss ta lobben, till exempel. Varje gång en lobb kommer får den spelare som ska slå nyttig information. Främst vad hans motståndare i crossen tar sig för.
Det är därför ordet ATRÁS! vrålas hela tiden. Det betyder kort och gott att din motståndare i crossen, eller båda, står kvar i sin grundposition i försvaret och att du därför vet att du kan slå en djup bandeja utan att känna ett hot och en stress.
Men så fort försvararen börjar röra på sig, antingen till halvdistans (zon 2 eller 3 som Andréas Johansson så snyggt förklarade i sitt senaste blogginlägg) kommer informationen högt och tydligt.
Detta är otroligt värdefullt. När du ska slå ett overheadslag har du fullt sjå att hålla ögonen på bollen. Och om din motståndare i crossen då väljer att lobba högt och klossa nät är det lätt att du blir tagen på sängen om du inte får hjälp av din motståndare.
Vi tar ett tydligt exempel:
Du är backhandspelare. Du får en hög och bra lobb som du inte känner att du kan smasha på. Du får ingen information av din medspelare och slår en bandeja diagonalt, vilket är en standardlösning. Men där står plötsligt din motståndare tätt på nät och sätter en otagbar volley rakt i bröstet mot din medspelare.
Kanske slår din partner ut med armarna i en uppgiven gest och tycker att du har ”sålt” honom. Men felet är helt och hållet hans/hennes. Du har inte fått den information du behövde för att undvika hotet.
I sammanhanget kan jag berätta en liten rolig anektdot från förra sommaren. Då spelade jag en rad flera matcher tillsammans med Kim Olsson från Helsingborg. Kim var suverän på att ge information. Varje gång lobben kom så sa han antingen ”bak!” ”mellan” eller ”fram”. Problemet för mig var att det tog två-tre matcher att förstå hans…utprägldade skånska. Men när jag väl gjorde det tog jag i princip hela tiden rätt beslut.
Under samma resa spelade jag även en match tillsammans med förbundskaptenen Dani Dios. Han var skoningslös. Varje gång det kom en lobb eller att han släppte bollen till bakväggen krävde han information:
- Var är dom?
Jag:
- Eh….
Jag var helt enkelt helt ovan att titta efter det viktiga och att sedan överföra det i vettig information.
Efter matchen frågade jag Dios när man egentligen ska börja prata. Hans svar var:
- Så fort de börjar röra på sig. Sedan ändra informationen om det behövs.
En information i en lobb skulle alltså kunna låta så här:
- Båda bak! Höger fram, halv. Höger fram TÄTT!
Detta är oerhört svårt och kräver träning. Jag skullen nog vilja påstå att alla våra svenska spelare har mycket att lära när det kommer till kommunikation under bollens gång.
Och det är utan tvekan en sak som behöver övas. Både att ge och att ta emot informaton. För är du ovan vid det så är det lätt att informationen blir lika mycket stress som det är en hjälp.
Men när du väl vant dig vid att lyssna och att faktiskt använda dig av det så är det som att du plötsligt spelar med fyra ögon.
Du ser både bollen och motståndarna samtidigt!
Följ gärna Portugal Padel Masters via deras Facebooksida. Lyssna och lär.
Johan Håkansson