Det är hög tid att summera året. Det finns många ljusglimtar och höjdpunkter att blicka tillbaka på. Jag läste min förra årskrönika på Padelfeber och en stor skillnad mot 2016 är att vi i år har haft händelser och initiativ på en helt annan nivå som med all säkerhet kommer att ge stor effekt på padelns utveckling och etablering. Sverige är satt på padelns världskarta och det med besked.
Det blev nobben för ansökan om inträde i Riksidrottsförbundet. I det dolda gjordes ett gediget jobb med ansökan av den styrelse som inledde året. En styrelse som i princip är utbytt nu. Och det ett par gånger om. Tidigare i december kunde jag läsa om att ett eventuellt inträde i tennisförbundet diskuterades. Här gäller det att inte vara kortsiktiga och jag hoppas att beslutet blir tack men nej tack och att vi istället låter det ta tid att mogna som förbund. Lättare sagt än gjort.
Under året har Sverige satts på padelns världskarta på riktigt. Uppsala padelweekend presenterade stjärna efter stjärna och Padel Crew arrangerade Sveriges första World Padel Tour via challengern i augusti. Båstad är presenterat som arrangör av World Padel Tour Open för 5 år framåt. Juan Martin Diaz och Fernando Poggi har gett uppskattade clinics runt om i landet. Vad dessa kontakter in till padelvärldens översta skikt och mäktigaste aktörer kommer att ge över tid får tiden utvisa. Men jag är övertygad om att just dessa händelser och påbörjade samarbeten som över tid kommer att ha enormt stor effekt på padelns etablering.
Legenadaren Juan Martin Diaz höll uppskattade clinics i Sverige.
Vi har haft återkommande utländska inslag på Swedish Padel Tour och snacket går ute i Europa om padelns framfart i vårt land. Spanien kommer på plats ett och två och sedan Argentina. Men sen sticker jag ut hakan och säger att därefter kommer Sverige som mest intressanta land att bo i som padelfanatiker.
2009 installerades den förstas banan i Sverige och är med det ett årtal som alltid kommer att finnas i historieböckerna. För padelns etablering är dock 2017 ett minst lika stort år.
Jag själv har inte kunnat utöva padel sedan augusti på grund av skada. Bara sedan dess är det så mycket som har hänt. Jag fick se ett skrällrikt SM med Daniel Windahls och Simon Vasquezs genombrott. Gymnasium med schemalagd tid för padel finns nu på flera håll i landet. Sverige var representerat på junior-VM. Flera anläggningar har öppnats och planerade ”monsteranläggningar” har presenterats. Många fina insatser på och utanför banorna går att titta tillbaka på. Våra landslag har aldrig haft bättre förutsättningar för utveckling men, enligt mig, har det pågått i skymundan. Likaså passerade EM rätt obemärkt förbi. Men vilket år vi har att se fram mot 2018 med WPT i Sverige (mer än en?), VM och fler padelbanor än någonsin i Sverige och drömvärvningen Stefan ”Biff” Thunell med i Padelfebergänget!
Ett kollage över mitt padelår med vinsten i PC-Open tillsammans med Calle Knutsson som sportslig höjdpunkt
Så till nomineringarna:
Årets spelare dam: Sofia Arvidsson
Motivering: Har i år vunnit det mesta i Sverige och lägg därtill flitigt tävlande i herrklasserna med fina framgångar.
Årets spelare herr: Daniel Windahl
Motivering: En utveckling som man kunnat se med blotta ögat från helg till helg. Talang – javisst, men en hårt arbetande sådan och framgångarna har inte kommit gratis.
Årets skräll: Pierre Bonfré/Victor Stjern vinst i semifinalen mot Andreas Pålsson/Bobby Seger på SM.
Årets match: Andreas Pålsson/Bobby Seger mot Andreas Beer/Björn Mossberg, Semifinal - SPT Helsingborg.
Utmanare: Husein Mehmedovic/Calle Knutsson mot Daniel Windahl/Simon Vasquez Final i Bergmans Open i Uppsala.
Gott nytt år, Padelsverige!
Andréas