Det finns många frågor som kittlar inför första tävlingen på Swedish Padel Tour.
En av dem, kanske den största, är om Sofia Arvidsson och Anna Svedenhov kan bli det första svenska lag som besegrar Billie Gajic och Antonette Andersson.
Paren möttes i Helsingborg för några veckor sedan och då vann Gajic/Andersson en hård fight.
Men det var Sofia och Annas första hela tävling tillsammans. Dessutom hade Anna haft en längre periods sjukdom bakom sig.
Så frågan är var laget står nu.
- Ja, det undrar ju vi lite också. Men det blir bättre och bättre, säger Sofia Arvidsson.
Hon berättar att hon ganska nyligen kom hem från en semestertripp till Los Angeles och inte riktigt är helt fri från jetlag än.
- Det tar sin tid. Ungefär en timme om dagen anpassar man sig.
Blev det någon padel där borta?
- Nej, de hade en annan sport alldeles nära. Padeltennis. Men jag provade inte det. Och jag vågade inte åka och titta på tennis i Indian Wells. Jag är så rädd att bli för sugen, säger hon och skrattar.
I tisdags kom Sofia hem och i onsdags åkte Anna Svedenhov upp till Sofia i Halmstad för att de skulle kunna träna tillsammans.
- Det gick ganska bra, värst var nog min tidsomställning. Vi får se hur det går. Jag har ju match i Herrar B redan åtta i morgon bitti…
Du spelade i fjol med Mari Andersson. Nu har du Anna Svedenhov vid din sida. Hur är det?
- Det är roligt. Hon är duktig och älskar verkligen padel. Hon tränar som fasen.
Hur är det med din egen träningsdisciplin?
- Jag tycker ju att det roliga är att spela matcher. Jag känner inte riktigt att jag orkar nöta som jag gjorde i tennis. Men det blir sakta bättre. Jag tycker man ser att alla blir bättre. Nivån höjs hela tiden på tävlingarna.
Hur tyckte du att finalen mot Gajic/Andersson var senast?
- Det var en bra match. Det var bra spel hela tiden. Vi hade dom i första set. Jag tror vi hade setbollar vid 5-4. Men i andra set tappade vi energi. Och när vi gick ner i nivå tog dom över och blev mer aggressiva.
Känns det som att det är läge för att skriva svensk padelhistoria och slå dem nu?
- Det är aldrig inte läge. Vi spelar inte för att komma tvåa. Men det ska bli jättekul. Det är alltid roligt att spela jämna matcher.
Och som vanligt spelar du även i herrarnas B-klass?
- Ja, det är för att få flera bra matcher. Tyvärr är det inte så många tjejer som spelar än, så det är utvecklande att spela mot killar. Herrar B känns lagom. A-klassen är lite för bra.
Första gången jag intervjuade dig berättade du om dina bryderier, att du älskar att tävla men inte riktigt har motivation för en riktig satsning. Du verkar vara kvar ungefär i de tankarna i dag?
- Ja, frågan är ju vad man i så fall ska sikta på. Padel är ju en så liten sport och det går aldrig att leva på. Dessutom var jag ganska utbränd när jag slutade med tennis. I 16 år hade jag dag ut och dag in spelat mina fem-sex timmar. Jag var rätt så slutkörd. Och att börja så igen finns inte på kartan. Jag vill spela och känna suget.
Så vad krävs för att ni ska vinna första tourtävlingen?
- Att vi vinner sista bollen. Men vi har inte spelat så mycket ihop. Vi behöver få mer matcher tillsammans, men det känns inte som att vi är så långt ifrån.
Har du och Anna något uttalat mål?
- Nej, jag vet inte riktigt vad jag har sagt. Det är så svårt att veta vad som händer i min framtid. Jag ligger inte så långt fram i planeringen. Jag vet vad jag ska göra i helgen.
Så något säsongsmål finns inte?
- Nej, det verkar vara mer killarna som gifter sig med varandra och kör på. Men vi ska väl försöka spela Swedish padel tour om det funkar. Hon kanske lessnar på mig (skratt).
Johan Håkansson
